Myt att kvinnor lämnar högskolan

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har varit intresserad länge av jämställdhetsfrågor. Genom att så stor del av befolkningen går igenom högskolan i dag tror jag att jämställdhetsarbetet där kan få effekt även på övriga samhället.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur högskolesystemet kan påverka jämställdheten på högskolan. Ofta fokuserar man på individuella val men jag ville titta på hur systemet påverkar oss. Jag har använt stora datamängder över all forskarutbildad personal, under tiden för högskolans expansion på 1990-talet. Expansionen bestod av tre områden: geografisk spridning av högskolorna, större volym av studenter och fler ämnesområden som kom till.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att högskolesystemet påverkar könsbalansen i högskolan, och att den ökade könsbalansen har haft samband med expansionen. En av flera förklaringar är att ökad mängd studenter gav större heterogenitet, som bör ha gjort det lättare för nya grupper att ta sig in. Jag såg också att det finns ett starkare samband mellan kön och ämnesområde än mellan kön och position. Ofta när vi pratar om jämställdhet i akademin så pratar vi om vertikal jämställdhet, hur många kvinnor som finns på olika nivåer i hierarkin. Jag tror att vi måste prata mer horisontellt, och jobba mot obalans mellan olika områden.

Vad överraskade dig?

– När jag började undersökningen var jag säker på att kvinnor i högre grad lämnar akademin efter disputationen, för det har varit en etablerad sanning länge. Men det visade sig vara tvärtom! Fler män lämnar högskolan men de som blir kvar gör snabbare karriär.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som vill jobba för ökad jämställdhet i högskolan. Till exempel behöver man inte satsa på att få kvinnor att stanna kvar efter disputationen, det gör de redan. Däremot ska man fundera på varför de gör långsammare karriär.