Mycket snack och lite verkstad när det gäller hållbarhet
Född 1963
i Sätila, Marks kommun.
Disputerade 2014-10-17
vid Göteborgs universitet
Utbildning för hållbar utveckling från en lärarhorisont: sammanhang, kompetenser och samarbete
Vad krävs för skapa bra förutsättningar för att arbeta med hållbarhetsfrågor? En tydlig skolledare som uppmanar till samarbete, djupa ämneskunskaper och lite klassisk bildning om etiska principer, det visar Ingela Bursjöös avhandling.
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag har arbetat länge som lärare och ofta arbetat tematiskt, det är nödvändigt om man vill arbeta med hållbar utveckling, det är ett så komplext ämne att det kräver olika kompetenser.
Vad handlar avhandlingen om?
– Jag har velat undersöka vilka hinder och drivkrafter som finns för att jobba med hållbarhetsfrågor i skolan. Jag har samlat in data under sju år från yrkesverksamma lärare och lärarstudenter för att se hur de arbetat med hållbarhetsfrågor. Jag har dels gjort intervjuer och enkäter, dels lektionsbesök.
Vad var de viktigaste resultaten?
– Lärarnas professionella kapital har minskat under de sju år som data samlats in, lärarna har till exempel fått mindre tid för samplanering.
– Ett annat resultat är att själva intervjuerna i avhandlingsarbetet, det vill säga att väcka frågan hur de jobbar med hållbarhet, har fungerat som en kompetensutveckling för lärarna. Det tolkar jag som att det behövs väldigt lite för att få igång ett förändringsarbete, exempelvis att man sitter flera kollegor och diskuterar hållbarhetsarbete.
– Det är relativt lite samplaneringstid som krävs för att det ska få stor effekt i klassrummet. Men det krävs några viktiga faktorer för att det ska fungera. Skolledaren behöver vara tydlig med att tvärvetenskapligt arbetssätt är nödvändigt för att arbeta med hållbarhetsfrågor, lärarna behöver ha djupa ämneskunskaper och även ha kunskap om etiska frågor, som att kunna begrepp som konsekvensetik och dygdetik, att ha en klassisk bildning. När utbildning blir alltför instrumentell förlorar vi bildningen och det är något som krävs för att arbeta med hållbarhetsfrågor.
Vad överraskade dig?
– Det jag fortfarande förstummas över är att styrdokument på alla nivåer säger att hållbarhetsfrågor är viktiga och att ändå så lite görs för att skapa goda förutsättningar. Eleverna ska ju utveckla handlingskompetens och det är inte så lätt att mäta i exempelvis ett prov. Vi vet att eleverna behöver träna på mer avancerade resonemang och komplexa frågor och att vi ändå sitter så pass fast i mätbarhetens bojor.
Vem har nytta av dina resultat?
– Alla lärare, skolledare, forskare, lärarutbildare och politiker som har ett ansvar för skolans måluppfyllelse, och då särskilt stora frågeområden som demokrati, miljö, hälsa, energi och klimat, det vill säga de framtidsfrågor som vi kallar utbildning för hållbar utveckling.
– I den vackraste av världar skulle alla, från förskola till högre utbildning lyfta in bildning och etik på schemat. Men även att ute på skolorna skapa förutsättningar för tvärvetenskapliga samarbete eftersom det kan ge särskilda möjligheter att hantera stora utmaningar. När lärare arbetar tillsammans händer det saker!