Muslimska friskolor inget enhetligt fenomen

Hur blev du intresserad av ämnet?

Jag undervisade i matte, engelska och idrott på en muslimsk friskola och frågade de lärare som undervisade i islam vad de gjorde på sina lektioner. Sen kontaktade jag några andra muslimska friskolor och hörde hur det var där. Jag letade litteratur kring ämnet och upptäckte att det inte fanns något skrivet om islam som religiöst profilämne inom det europeiska skolsystemet.
Att man som här i Sverige undervisar om världsreligionerna är ingen självklarhet i andra länder. I USA finns ingen religionsundervisning alls i de statliga skolorna. I många länder i Europa väljer föräldrar religionsämne efter den religion de själva tillhör.

Vad handlar avhandlingen om?

Jag försöker förstå hur islamundervisning i klassrummen är formulerad och tittar på det i relation till olika muslimska traditioner men också i relation till det svenska samhället. Vad finns det för skillnader och likheter mellan skolorna? Vilken betydelse tillskriver lärarna ämnet? Hur förklarar lärarna sina undervisningsval?
Jag har en väldigt klassisk didaktisk fråga: Vad, varför och hur undervisar man om islam som profilämne? Dessa frågor har hela tiden funnits i mitt bakhuvud. Men jag ställer frågorna till ett nytt ämne i det svenska skolsystemet. Jag har suttit med på lektioner och observerat hur man jobbar i tre skolor. Jag har också besökt andra skolor och intervjuat lärare som undervisar i islam.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

Det går inte kan tala om muslimska skolor som ett enhetligt fenomen. Skolorna skiljer sig mycket åt eftersom de tillhör olika muslimska tolkningstraditioner.De lärare som jag intervjuat resonerar på ett liknande sätt som lärare i andra ämnen; de vill göra sitt ämne intressant för eleverna de väljer innehållet i islamämnet utifrån vad de menar är relevant för muslimska barn i ett svenskt samhälle.

Men även om undervisningen ser olika ut på skolorna, så finns det tre inslag som återkommer på alla skolorna: berättelser, koranundervisning och sång. Men hur man använder dessa inslag ser olika ut.Religiösa berättelser berättas för eleverna. Det är moraliska berättelser om hur man ska uppföra sig för att vara en god muslim. Lärarna väljer berättelser som de tycker passar för barn i det svenska samhället, det är viktigt för barnen att de får höra berättelser som de kan relatera till, att man ska uppföra sig väl mot sina grannar, besöka sjuka, visa solidaritet mot de som är fattiga. Men frågor som är aktuella i den inommuslimska debatten, till exempel relationen mellan män och kvinnor, synen på jämställdhet och hur de religiösa källorna ska tolkas kan man hitta i undervisningen. Man kanske inte diskuterar de här frågorna med eleverna, men lärarna kan välja berättelser där det till exempel finns starka kvinnor för att flickorna i klassen ska få starka kvinnliga förebilder. Koranundervisningen förekommer i alla skolor och den kan bestå av klassisk recitation, men en del arbetar med översatta bitar av koranen. Ofta relaterar man berättelserna till koranundervisningen. Sångundervisningen förekommer också på alla skolor. En skola hade väldigt mycket halalpop, alltså popmusik med fromma islamska texter, men en annan skola sjunger väldigt fromma religiösa sånger, men inte pop.

Något som alla lärare tar upp är problemet med läromedel, det finns inga svenska läromedel utan de måste importeras från muslimska länder. En lärare uttryckte det med att hon var trött på läromedel med palmer och sand, hon ville ha läromedel med snö, vårdcentraler och snälla poliser.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

Det här med att sångundervisningen att det var så stor del av undervisningen. Sång och musik är ju kontroversiellt i den del muslimska traditioner.
Jag hade nog en bild av att det skulle vara striktare disciplin. Men det handlar nog mer om mina egna fördomar och kanske bilder jag sett från andra länder med koranundervisning.

Vem har nytta av dina resultat?

De som studerar till islamlärare, vilket man kan göra i vissa andra europeiska länder, lärarutbildare i dessa länder, men också de som skriver kursplaner och läroplaner. I ett europeiskt perspektiv kan resultaten vara användbara i diskussionen om vad de här timmarna ska innehålla. I ett svenskt perspektiv kan resultaten vara intressanta när man funderar på vilka profilämnen vi har i våra svenska skolor.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

En ökad didaktisk medvetenhet är positiv oavsett ämne. Att det finns en ökad medvetenhet om att du som lärare gör vissa innehållsval av det ämne du undervisar i och det påverkar innehållet. Det kan vara intressant för lärare som undervisar i det här ämnet att se de olikheter som finns och fundera vad det innebär för ens egen undervisning.

När det gäller undervisning i religionskunskap i svenska skolor så tror jag att det kan vara viktigt att fundera kring att sång kan vara ett viktigt inslag när man när man undervisar om olika religioner.