Musiksamspel kan stödja förmågor hos elever med flerfunktionsnedsättning

Fakta

Linn Johnels

Bor i Göteborg
Född år 1978

Disputerade 2024-10-18
vid Stockholms universitet

Avhandling

Musical Interaction with Students with Severe/Profound Intellectual and Multiple Disabilities

Varför blev du intresserad av ämnet?

− Jag är musiklärare och musikterapeut och har tillsammans med både före detta kollegor och på min nuvarande arbetsplats, Nationellt Center för Rett syndrom och närliggande diagnoser, arbetat med musiksamspel och har sett att det stödjer engagemang, samspel och kommunikation hos personer som har flerfunktionsnedsättning. I musiksamspel används musiken som ett stödjande ramverk för samspel och turtagning, och för att aktivt musicera tillsammans utifrån de förutsättningar man har. Vi har utvecklat ett pedagogiskt arbetssätt där vi kombinerar musiksamspel med berättande och sinnesstimulering, som vi kallar ”multisensoriskt musikdrama”. Jag och mina handledare ville utvärdera det vetenskapligt inom ramen för mitt avhandlingsprojekt.

Vad handlar avhandlingen om?

− Vi har undersökt hur musiksamspel, både med och utan dramatiserat berättande, kan stödja uppmärksamhet, engagemang och initiativtagande hos elever som har flerfunktionsnedsättning. Vi har i nära samverkan med skolpersonal arbetat med och studerat elever som läser ämnesområden i anpassad grundskola.

− I den första delstudien gjorde vi en systematisk litteraturöversikt av forskning på området. I de andra delstudierna har vi utvärderat arbetssättet med musiksamspel kombinerat med dramatiserat berättande där eleverna också får utforska olika föremål för att vara aktiva och engagerade i aktiviteten. I den ena studien deltog tre elever och där jämförde vi multisensorisk musikdrama med bilderboksläsning. Vi bedömde elevernas engagemang på ett kontrollerat sätt genom detaljerade videokodningar av ett stort antal lektioner. I den tredje studien fick en speciallärare tillsammans med en elev med flerfunktionsnedsättning implementera arbetssättet med multisensorisk musikdrama. Det var en mer kvalitativ och longitudinell studie där läraren och jag tillsammans förberedde ett drama för eleven. Sedan utvärderade vi kontinuerligt lektionerna och läraren fick reflektera över både sitt och elevens agerande.

Vilka är de viktigaste resultaten?

− Att musiksamspel kan stödja väldigt många olika förmågor som socialt samspel, engagemang, kommunikation och lärande hos eleverna. Det är viktiga resultat för skolpersonal men också när man utvecklar interventioner och insatser för målgruppen.

− I den andra delstudien kunde vi se i videoobservationerna att lektionerna med musikdrama var mer effektiva när det gällde att stödja elevernas engagemang än jämförelseaktiviteten. Skolpersonalen fick göra en enkät där de uppgav hur användbart de tyckte att arbetssättet var i relation både till den praktiska skolkontexten och i relation till elevgruppen. De skattade det väldigt högt och tyckte att det var användbart i skolkontexten, så för dem blir det ytterligare ett pedagogiskt verktyg. I den tredje studien gjorde vi också en uppföljning 20 månader efter själva interventionsperioden. Det var väldigt roligt att se att pedagogen hade fortsatt arbeta med musikdrama. Hon berättade att hon hade blivit mer medveten om sina pedagogiska strategier, och hon upplevde att hon uppfattade elevens subtila kommunikativa signaler på ett tydligare sätt. Hon hade även börjat använda arbetssättet som en gruppaktivitet med hela sin klass, och andra kolleger på skolan hade också börjat använda arbetssättet. Det var väldigt positivt att höra att det fanns en mer bestående användning av interventionen även efter att forskningsstudien var slut.

Jag blev lite överraskad över att skolpersonalen var så positiv och att de har fortsatt med arbetssättet.

Linn Johnels

Vad överraskade dig?

− Jag blev lite överraskad över att skolpersonalen var så positiv och att de har fortsatt med arbetssättet. Vi funderade lite över hur det skulle fungera för personal som inte har musikalisk bakgrund, men några pedagoger gick en kurs och en annan pedagog fick lite hjälp från mig. I dag finns det också mycket tekniska hjälpmedel som gör att även personal utan tidigare musikkunskaper kan använda arbetssättet. Vilket innebär att det kan få spridning i olika verksamheter även när det inte finns en musikterapeut eller musiklärare på plats.

Vem har nytta av dina resultat?

− Personal och anhöriga runt den här målgruppen. Det finns väldigt lite vetenskapligt utvärderade aktiviteter för dem. Förutom för lärare är resultaten av relevans även för pedagogisk personal i andra verksamheter, såsom korttidsboende eller daglig verksamhet på vuxensidan. Också hemmet kan ha nytta av att ta del av en meningsfull aktivitet att göra tillsammans.