Musikproduktion – ett ämne i förändring
Förutsättningarna för att undervisa i ämnet musikproduktion förändras snabbt. Jan-Olof Gullö visar i sin avhandling, Musikproduktion med föränderliga verktyg en pedagogisk utmaning, att särskilt utvecklingen inom den digitala tekniken ställer stora krav på lärarna.
Född 1961
i Karlstad
Disputerade
2010-01-22
vid Stockholms universitet med avhandlingen:
Musikproduktion med föränderliga verktyg – en pedagogisk utmaning
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Musikproduktion är ett särskilt sätt att skapa musik; det är ett slags tillämpat konstutövande som ligger nära till exempel design. Jag tyckte detta var mycket intressant och dessutom fanns det nästan ingen forskning inom området sedan tidigare.
Vad handlar avhandlingen om?
– Den handlar om vad blivande musikproducenter och blivande lärare i musikproduktion behöver lära sig under sin utbildning för att vara attraktiva på arbetsmarknaden.
Vilka är de viktigaste resultaten??
– Jag har dels sett att yrket som musikproducent är väldigt månfacetterat. Det kräver kompetenser inom dels musik förstås, men också inom teknik, entreprenörskap, juridik och gruppsykologi. Jag har också kunnat konstatera att den snabba utvecklingen inom dataprogram och annan teknisk utrustning, kan vara krävande för lärarna. De måste lägga mycket energi på att följa med i utvecklingen. Dessutom möter lärarna studenter som ofta har nyare och bättre program än dem som skolan erbjuder. Studenterna har genom sitt fritidsmusicerande också ofta avancerad kompetens inom olika delar av området redan innan de börjar sin utbildning.
– En annan sak som varit tydlig är att både musikproducenterna och lärarna är väldigt angelägna om att följa med i hur ungdomskulturen utvecklas – ett område i kraftig förändring. Man kan se dagens spridning av informationsteknologi som en demokratiseringsprocess. Förr var det en liten exklusiv skara som ägnade sig åt musikproduktion, i dag har alla som har en dator möjlighet att skapa musik
Vad överraskade dig?
– Över studenternas kompetens och att de tar frågorna om anställningsbarhet på så stort allvar. Men jag har också förvånats över lärarnas förändringsbenägenhet. De ligger pedagogiskt långt framme i det att de är så fokuserade på att sätta studenternas lärande i centrum.
Vem har nytta av dina resultat?
– Det är i första hand de som ägnar sig åt utbildning i musik och musikproduktion på kulturskolor, i gymnasieskolan och i den högre utbildningen. Sedan har avhandlingen också relevans för högskolan. Den visar på ett paradigmskifte där man gått från en situation där lärarnas kunskap är beständig, till en situation där lärarnas kompetens måste kunna förändras och anpassas efter studenternas förkunskaper och förutsättningar och förändringar samhället.