Musiken ett redskap för språklig stimulans i förskolan

Musiken har en viktig roll i förskolan, både som redskap för språkstimulans och social gemenskap, men också för sin egen skull, visar Anna Ehrlins avhandling. Avgörande är drivande förskolechefer som uppmuntrar personalen.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Från början är jag grundskollärare för årskurs 1-7. Musikämnet var eftersatt på den skola jag jobbade. Jag gick så småningom magisterutbildning i skolutveckling och undersökte då hur lärare tog sig an musikundervisningen.

– När jag sedan började som doktorand fick jag kontakt med några skolor som hade specialiserat sig på musik som redskap för språkstimulering för flerspråkiga barn, och på så sätt väcktes intresset för musikens funktion i förskolans verksamhet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den problematiserar hur förskolepersonalen på musikförskolorna beskriver musikens funktion och plats i det dagliga arbetet i förhållande till praktiken. Det är en etnografisk studie där jag funnits på plats och gjort nedslag med intervjuer och observationer under två års tid.

– Jag har tittat på vad som ligger bakom utvecklingsprocessen att bli en musikprofil och förskolepersonalens syn på musik i sin profession. Jag har också tittat på vad pedagogerna framhåller som betydelsefullt. På vilket sätt kan sång och spel stimulera flerspråkiga barns språkliga- och sociala utveckling?

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det är väldigt tydligt att förskolorna har startat musikprofiler med stöd av drivande förskolechefer som har uppmuntrat och gjort det möjligt för personalen att utveckla sin musikaliska säkerhet och kompetens. Studien visar också att musiken har funktionen som ett redskap för språklig stimulans där man bland annat använder sånger för att utforska språket.

– Barnen kan ta del av språket när de deltar i sång på ett sätt som de inte kan när de talar. De använder komplicerade meningar, får höra språkljud och språkrytm. Sångerna illustreras ofta med bilder och rörelser för att också ge orden mening. Man använder också musiken som ett kommunikationsredskap helt utan ord genom att trumma en takt som skickas vidare eller hålla en takt tillsammans i gruppen. Musiken bidrar både med verbal och kroppslig gemenskap.

Vad överraskade dig?

– Att det var flera i personalgruppen som innan man startade en förskola med musikprofil inte alls kände sig bekväma med att sjunga och spela tillsammans med barn. Flera har tidigare avstått från att ta ansvar för att leda musikaktiviteter i verksamheten. Förskoleledningen och personalens kompetensutveckling har varit helt avgörande för att musiken fått genomslag.

Vem har nytta av dina resultat?

– Förskolepersonal i diskussioner om synen på musik som redskap och på kompetens i musik. Varför är det viktigt att sjunga och spela utifrån målen i förskolans läroplan? Förskolechefer bör vara speciellt uppmärksamma på sin roll som förebilder. Chefen har stor betydelse för vilken inriktning förskolan har. Också förskollärarutbildningen har nytta av avhandlingen. Vilka förutsättningar skapas för blivande förskollärare att sjunga och spela med barn?

Får man i avhandlingen tips på hur man kan arbeta med musik i förskolan?

– Delvis i kapitlet Resultatpresentation, där förskolorna med musikprofil redogör för hur de arbetar. Kapitlet är lättillgängligt och ger en inblick i hur man kan göra.

Gunilla Nordin