Musik och identitetsskapande

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Det kommer egentligen ur två intressen, dels mitt privata intresse för musik, både som konsument och producent, men också från mitt intresse för genusskapande och genusfrågor.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om tonårstjejers musikbruk i vardagen. Hur de använder musik och vilken musik de tycker om. Men också om hur de växer upp till tjejer och hur de skapar sin identitet med hjälp av musiken, och det specifika i ett växa upp till tonårstjej.

– I studien har jag träffat 23 tjejer i åldrarna 14-16 år. Jag har gjort gruppintervjuer, individuella intervjuer och deltagande observation både i hemmet och i skolan. Samtliga tjejer gick på två olika högstadieskolor i en mellanstor svensk stad och kände varandra i olika kompisgrupper, men alla kände inte alla. Det var en blandning av dels tjejer med ett stort musikintresse men till största delen tjejer som lyssnade på vanlig musik och som inte hade något specialintresse för en viss genre.Ordet smittsam i avhandlingens titel använder jag som en metafor för hur musikkultur sprids, men också kan stoppas av olika hinder.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Jag behandlar i avhandlingen tre olika områden. Den första delen handlar om musikbruk och betydelsen av nya medier, i relation till hur det är att växa upp som tjej. Jag har sett hur digitaliseringen av musik, fildelning, MP3 och så vidare har förändrat sättet att använda musik. Men också hur de sociala strukturerna i familjen, när det gäller genus, ålder och klass, har påverkat användandet av medier i hemmet. Tjejerna är, trots den nya teknikens möjligheter, begränsade i sitt användande om de har bröder, eftersom bröderna, särskilt de äldre bröderna, ofta har företräde till tekniken i hemmen.

– Den andra delen berör känslor och musik. Många av de tjejer som jag har intervjuat uttryckte hur viktig känslan var när de lyssnade på musik hur de upplevde musiken var viktigt. De diskuterade särskilt känslor som sorg och kärlekssorg som de upplevde som extra betydelsefulla; en typ av känslor som i musiken ofta ger uttryck för genusnormer och heterosexualitet som präglade tjejerna.

– Den tredje delen slutligen behandlar smak och sociala formationer. Här diskuterar jag hur det bland de här tjejerna skapades en idé om vad som var god musiksmak. Jag resonerar också om hur de uppfattade olika musikgenrer som bra respektive mindre bra, och vilka föreställningar det skapade hos dem om killar kontra tjejer, svenskar kontra invandrare och så vidare. Jag har gjort undersökningen i ett socialt och etniskt blandat område där det ansågs bra och tufft att gilla hiphop och RnB musikstilar som tjejerna länkade till invandrarskap och tuffhet. Att däremot lyssna på musik som turkisk pop eller svensk schlager betraktades som töntigt. Tjejerna hade också en uppfattning att hårdare hiphop mer var till för killar och melodiös RnB för tjejer.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Jag hade inte riktigt tänkt mig att jag skulle möta en grupp ungdomar som inte köpte en enda skiva. Det sätt på vilket det digitala formatet ändrat musikkonsumtionen på kort tid borde kanske inte vara en överraskning men jag blev förvånad.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag har tänkt att avhandlingen kan vara intressant inte bara för forskare, utan även för föräldrar och lärare som vill veta mer om musikens betydelse för tonårstjejer. Och att de kanske kan dra paralleller till annat som är viktigt för dagens unga tjejer, som tv-serier, kändisar och film.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Jag hoppas att den ska kunna skapa en ökad förståelse hos lärarna ute i skolorna för ungdomars relation till musik. I mitt möte med lärarna har jag fått intryck av att många upplever musiken som ett störande inslag i undervisningen. I bästa fall kan de när de läst avhandlingen istället se elevernas MP3-spelare som en möjlig del i lärandet. Kanske kan avhandlingen också problematisera relationen mellan elevernas fritidskultur i stort, och deras skolgång.