Multimodala resurser hjälper nyanlända elever när språket inte räcker till
Bor i Linköping
Född år 1989
Disputerade 2023-02-24
vid Linköpings universitet
Study guidance practices in science with Turkish speaking recently arrived pupils: A study focusing on scaffolding and meaning making
Studiehandledare använder många olika multimodala resurser för att stödja nyanlända elever. Utöver svenska och elevens modersmål använder de video, bilder och flerspråkiga texter när språket inte räcker till för att skapa mening i NO. Det visar Feyza Axelssons avhandling.
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag har arbetat som studiehandledare och modersmålslärare i Linköpings kommun under två år och upplevde en del utmaningar. Jag har också sett hur svårt nyanlända elever har att lära sig ett ämne som NO genom att använda svenska, som är ett nytt språk för dem. Det är ett väldigt spännande område att forska om eftersom studiehandledning är unikt för de skandinaviska länderna. I Sverige erbjuder alla kommuner nyanlända elever studiehandledning på modersmålet inom olika skolämnen. Ämnet är också väldigt aktuellt eftersom det finns många nyanlända elever i Sverige just nu, bland annat på grund av kriget i Ukraina.
Vad handlar avhandlingen om?
– Jag har undersökt olika studiehandledningssituationer och interaktionen mellan studiehandledare och nyanlända elever. Jag försöker ta reda på hur studiehandledarna stödjer nyanlända elevers meningsskapande i NO. En annan sak som jag har tittat på är vilka utmaningar som uppstår under handledningen, för både elever och studiehandledare.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Att studiehandledaren använder många olika multimodala resurser för att stödja nyanlända elever. De använder både svenska och elevens modersmål. Men utöver det använder de även video, bilder och olika texter. De använder till och med sin egen kropp när språket inte fungerar. Jag har ett exempel i min avhandling där läraren översätter begreppet ”fritt fall” till turkiska. Men det fungerar inte eftersom eleven inte känner till begreppet på turkiska. Studiehandledaren demonstrerar då fritt fall med hjälp av ett sudd, genom att lyfta och släppa suddet. Det räckte för att eleven skulle förstå begreppet.
Vad överraskade dig?
– Forskning visar att det är viktigt att få använda sitt förstaspråk. Men mina resultat visar att det inte alltid räcker för eleverna i ett ämne som NO. Det kan vara så att man översätter och eleven inte förstår översättningen, eller om det inte finns någon direktöversättning. Det var lite överraskande och en tydlig utmaning för eleverna. Vi har en mycket stor tro på förstaspråket, men det var tydligt när jag observerade att det finns utmaningar när man ska översätta NO-begrepp. Så även om det finns möjlighet för eleverna att använda sitt förstaspråk måste vi fortfarande stödja dem med andra resurser, till exempel flerspråkiga texter, video och bilder.
Vem har nytta av dina resultat?
– Först och främst nyanlända elever och studiehandledare. Men min avhandling är också relevant för kommuner och beslutsfattare eftersom mina resultat visar att samarbetet mellan studiehandledare och lärare inte alltid fungerar. Handledaren får lektionsplaneringar och uppgifter alldeles för sent, och hinner inte planera i tid. En rekommendation är att studiehandledaren får ta del av lektionsplaneringen digitalt i god tid, för att hinna förbereda sig. En annan sak som jag gärna vill skicka med till beslutsfattare, är att det vore bra att ha studiehandledning efter skoltid så att inte eleverna missar något annat. Som det ser ut nu sker handledningen ofta när eleven egentligen har andra lektioner.