Motstridiga styrprinciper påverkar lärares arbete

Det är svårt att ge generella råd kring lärares arbete eftersom lärare påverkas av motstridiga styrprinciper som ibland existerar parallellt. Det konstaterar forskaren Katarina Samuelsson i sin avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är gymnasielärare i grunden men har jobbat på högstadiet i nästan 20 år. Jag har som de flesta lärare upplevt en ganska turbulent tid i skolan med många omvälvande reformer som ny läroplan, nytt betygssystem och införandet av legitimation. Svensk skola har tidigare sett en dålig utveckling i den internationella kunskapsmätningen Pisa, med många rubriker i tidningarna som följd. Jag har samtidigt upplevt att lärarna har fått ta skulden för väldigt mycket av det som har hänt i skolan, i den allmänna debatten och i media. Jag har irriterat mig på det här fokuset på läraren som individ, på vad jag tycker är en förenkling av lärares arbete och på vem som har rätt att problematisera lärares arbete. Det var det som jag ville bjuda motstånd i avhandlingen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om hur kontextuella förutsättningar för lärares arbete i olika sammanhang både möjliggör och försvårar deras arbete. Även hur det skiljer sig åt på olika nivåer. I en studie har jag på nationell nivå tittat på hur det skiljer sig åt mellan svenska och finska lärare och relaterat det till Pisa-undersökningen. Jag har använt tre olika styrprinciper för att se hur lärares arbete styrs och organiseras – professionalismens logik, marknadens logik och byråkratins logik.

– Jag har gjort ytterligare två studier där jag har använt samma teori med de olika styrprinciperna för att se hur lärares arbete är inbäddat i styrprinciperna utan att de själva tänker på det eller vet om det. Tanken är att principerna ändå formar vårt sätt att agera, och hur vi ser på oss själva och vilket vokabulär vi använder.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Alla de här styrprinciperna finns parallellt överallt både i skolor i Sverige och i Finland. Men när jag undersökte vilka styrprinciper som dominerade blev det tydligt att det är marknadens logik som dominerar i Sverige och professionalismens logik som dominerar i Finland. Det var spännande att relatera det resultatet till ländernas Pisa-resultat och se att marknadseffektiviteten kanske har ett pris. Jag visar att de finska lärarna mycket mer än de svenska lärarna finns inbäddade i en professionalismens logik, medan de svenska lärarna mycket mer finns i en marknadens logik.

– I professionalismens logik är det lärarna som i egenskap av sin långa utbildning är de som har mandat att i större utsträckning bestämma över verksamheten. I marknadens logik tänker man sig att det finns köpare och säljare på en marknad och att utbud och efterfrågan ska styra hur arbetet ska gå till. I byråkratins logik vill man ha mer standardisering och hierarkisering, där man på förhand vet vem som ska göra vad.

– De här enkla generella lösningarna som jag har sett i media blir svårare att lyssna på eftersom förutsättningarna för lärares arbete skiljer sig åt så mycket. Inte bara mellan länder. Jag har även gjort en studie på tre grannskolor som är uppbyggda på ungefär samma sätt i en svensk kommun. Även i den studien ser man hur de här styrprinciperna slår olika.

– Jag vill visa att trots att förutsättningarna skiljer sig åt väldigt mycket så pratar vi ändå om läraryrket som ett yrke. Vi behöver analysera de stora generella råden till lärare och ifrågasätta på vilka grunder de olika problemformuleringarna sker. Vi behöver också lyfta diskussionen från läraren som individ till lärarna i ett sammanhang.

Vad överraskade dig?

– Efter att ha arbetat länge som lärare kan jag inte säga att resultaten överraskar jättemycket. Men det överraskar mig att vi fortfarande ger generella råd till lärarkåren, som dras med så många olika förutsättningar och förväntningar. Det överraskar mig också att vi inte lyssnar mer till lärarkåren och deras problembeskrivningar – att de inte också kommer till tals.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag vill belysa att lärarna har att hantera väldigt motstridiga styrprinciper och därmed får väldigt motstridiga förväntningar och krav på sig. Så jag hoppas att lärare som yrkesgrupp, som ofta varit tyst i tider av massiv kritik, kan sträcka på sig och tänka att de gör ett gott jobb utifrån sina förutsättningar. Då blir det förstås viktigt för de som bestämmer över skolan att lyfta blicken lite.

Åsa Lasson

Foto: Torsten Arpi