Motstridiga krav när barn söker information
Barn förväntas vara självständiga och använda sig av digitala redskap när de söker efter information under de första skolåren. Men skolan har en stark tradition av att man ska hitta rätt svar och att böcker är bättre än internet. Det framgår i Anna Lundhs avhandling Doing research in Primary School: Information Activities in Project-Based Learning .
Född 1979
i Varberg
Disputerade
2011-10-21
vid Högskolan i Borås
Doing research in Primary School: Information Activities in Project-Based Learning
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Som bibliotekarie och lärare i biblioteks- och informationsvetenskap har jag alltid intresserat mig för informationssökning och lärande. Att det blev de yngsta barnen som jag kom att inrikta min forskning på beror på att det inte är så många som har tittat på den gruppen.
Vad handlar avhandlingen om?
– Om hur informationskompetenser tar form när yngre skolbarn arbetar med projektbaserat arbete. Det arbetet har olika etiketter i olika skolor, det kan till exempel kallas för tema eller forskning. Arbetet går ut på att barn självständigt ska komma på ett ämne som de är intresserade av, hitta information om ämnet som de kan använda sig av och slutligen göra en typ av slutprodukt.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Min övergripande slutsats är att de formationskompetenser som barnen behöver utveckla under de första skolåren tar form i relation till motstridiga krav i den här typen av arbetssätt. Även om barn förväntas vara självständiga, leta upp egen kunskap och använda sig av datorer och digitala redskap, så har skolan en stark tradition att man ska hitta rätt svar, och att böcker är bättre än internet. Barnen måste lära sig att navigera mellan de motstridiga kraven när det gäller hur de formulerar frågor, hur de letar efter information och hur de sedan använder den.
– Jag kunde också se att motstridiga krav gäller när barnen ska använda sig av bilder i sitt arbete. De förväntas använda bilder när de utformar slutprodukten, men de får inte något stöd i det arbetet. Texten är den viktigaste kommunikationsformen och de får inte så mycket stöd i varken det estetiska, eller innehållsmässiga, i bilder. Bilder får ett dekorativt syfte, men de kommunicerar inte så mycket vad gäller innehållet i barnens uppgifter. Det tycker jag är intressant i ett samhälle där många talar om vikten av multimodala informationskompetenser.
Vad överraskade dig?
– Jag blev överraskad över att arbetet med bilder tog mycket tid och utrymme och uppmuntrades, samtidigt som användandet av bilder inte blev särskilt avancerat.
Vem har nytta av dina resultat?
– Främst skolbibliotekarier, men även lärare och olika personaltyper inom skolan som arbetar med barns informationssökning. Jag bidrar med analyser och en beskrivning av verksamheten som kan fungera som ett diskussionsunderlag. Min forskning visar hur det ser ut i en verksamhet som inte varit särskilt studerat utifrån de här frågorna.