Motsättning mellan frihet och kontroll i läroplanen

Varför blev du intresserad av ämnet?

– I början av mitt avhandlingsarbete var jag inriktad på hur verksamma lärare omtolkade kursplanemålen, men när jag intervjuade äldre lärare väcktes mitt intresse för att studera läroplaner.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har gjort en empirisk undersökning av svenska läroplaner från 1842 till idag. Jag har tittat på vilket sätt de har varit konstruerade och vilka didaktiska frågor de besvarar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Vi har haft läroplaner i Sverige sen 1800-talets mitt och de flesta har dominerats av fråganom vilket innehåll som ska reproduceras i skolan. I min studie har jag sett att det har rått enständig strid om läroplanens konstruktion och vilket innehåll som är det centrala det haralltid funnits alternativa konstruktioner som har utmanat.
– Det finns en motsättning i läroplanenmellan lärares frihet och statens intresse att kontrollera skolan. I 1994 års läroplan försvann deninnehållsfokuserade idén och 80-talets nyliberala idé om skolan som ineffektiv fick fäste. Dåsjösattes idén med att skapa mål som ska redovisas och bedömas. Under de senaste tio åren avdeltagande målstyrning har den professionella läraren marginaliserats och Björklunds idé om denresultatorienterade skolan har segrat.

Vad överraskade dig?

– Idag är skolan inne i en resultatkultur där det ska mätas och graderas på olika sätt genomnationella prov och fler betygskriterier. Motsatsen till den resultatinriktade skolan kallas förflumpedagogik, det är egentligen samma pedagogik som i reformpedagogrörelsen från 1900-taletsbörjan och den är minst av allt flummig. Det förvånar mig att de främsta aktörerna i den rörelsen,Ellen Key och Fridtjuv Berg, inte har lyfts fram mer i den svenska utbildningsdebatten.

Vad tycker du om den nya läroplanen?

– Den innebär en viss återgång till en innehållsfokuserad läroplan. Att fokus på innehåll kommertillbaka igen kan förstås på olika sätt. Om vi ska ha ett skolsystem som ska kvalitetssäkras genomnationella prov behöver man precisera innehållet för lärarna inte bara målen. Avsaknadenav innehåll i läroplanen har även kritiserats av lärare som vill ha mer vägledning om vad de skaundervisa om.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare, lärarutbildare och forskare. Det dominerande talet om skolan fokuserar på resultat men densvenska skolhistorien visar att det finns en mängd olika alternativ.