Möjligt att kombinera lek och digitalisering i förskolan
Det går att utveckla en undervisning i förskolan där både lek och barns utvecklande av digital kompetens kan samspela. Det visar Monica Grapes avhandling som bygger på ett aktionsforskningsprojekt med förskollärare.
Bor i Luleå
Född år 1965
Disputerade 2023-12-01
vid Luleå tekniska universitet
”Pröva och pröva igen”. Professionellt lärande och agens när förskollärare utforskar digitalisering och lek i undervisningen
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag har jobbat länge på lärarutbildningen och har alltid varit intresserad av både digitalisering och barns lek – som ofta ses som varandras motsättningar. Jag har funderat mycket på hur områdena i stället skulle kunna möta varandra.
Vad handlar avhandlingen om?
– Jag har följt förskollärare som under 15 månader jobbade i ett aktionsforskningsprojekt för att utveckla en undervisning där lek och digital kompetens kunde samspela. Det var ett aktionsforskningsprojekt som dessutom kom att handla mycket om förskollärarnas professionella lärande. Det var utifrån det intressant att undersöka vilka förutsättningar och vilket handlingsutrymme förskollärare och förskolan har, både vad gäller att implementera ett nytt innehåll, som digitalisering, och när det kommer till kompetensutveckling.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Jag kan börja med att konstatera att kompetensutveckling är en process som måste få ta tid och ges stöd för att det ska kunna bidra till både professionellt lärande och utveckling av undervisningen.
– När det gäller faktorer som påverkar vad den enskilda förskolläraren gör eller inte gör, deras agens, så visar avhandlingen att förskollärares möjligheter att agera påverkas av en ganska komplex sammansättning av villkor som har betydelse. Styrdokument är ett sådant villkor, olika diskurser om vad barndom är eller borde vara, inte minst kopplat till digitalisering, är exempel på ett annat. Förskollärarens egen kompetensutveckling är ytterligare ett villkor som påverkar. Utöver det så är tid, resurser och stöd naturligtvis också betydelsefulla förutsättningar.
– Ett annat viktigt resultat är att förskollärarna som deltog i projektet kunde se att det går att utveckla en undervisning där lek och digitalisering kan samspela. Områdena behöver inte ses som varandras motsatser. Förskollärarna hade ett utforskande arbetssätt. De prövade olika strategier under lång tid, vilket bidrog till att både området lek och barns möjlighet att utveckla digital kompetens utvecklades parallellt.
– Jag vill också lyfta fram aktionsforskning som en möjlighet att tillsammans få arbeta över en längre tidsperiod för att kunna utforska vilka faktorer som påverkar. Att stegvis kunna pröva sig fram och med hjälp av dokumentation och reflektion genomföra förändringar.
I debatten som pågår om digital kompetens kan avhandlingen bidra med ett synsätt där digitalisering och barns lek inte ställs mot varandra.
Vad överraskade dig?
– När det gäller aktionsforskning var det intressant att se hur viktig den inledande fasen är för att ”sätta spelplanen”. Man måste lägga mycket tid på att prata om förväntningar och förutsättningar för att skapa ett lugn in i processen.
– Forskningsprojektet som utgick från att vi skulle titta på samspelet mellan digitalisering och lek, visade sig också till stor del handla om professionellt lärande för förskollärarna själva. Det förvånade nog både mig och förskollärarna att det så tydligt visade sig hur det professionella lärandet och utveckling av undervisningen hänger ihop.
Vem har nytta av dina resultat?
– Jag hoppas att förskollärare ska ha nytta av resultaten. I debatten som pågår om digital kompetens kan avhandlingen bidra med ett synsätt där digitalisering och barns lek inte ställs mot varandra. Avhandlingen är relevant för de som på olika sätt har ansvar för förskolan och dess utbildning, inte minst för att förstå hur många faktorer som faktiskt påverkar vad förskollärare gör eller inte gör. Resultaten synliggör också vilken effekt en långsiktig kompetensutveckling kan ge i en verksamhet.