Möjligheter till skolutveckling utnyttjas inte

Trots att klasslärare och modersmålslärare undervisar samma elever så samarbetar de väldigt lite. Tiden finns inte. Enligt Helen Avery går skolan miste om värdefulla erfarenheter när man inte drar nytta av modersmålslärarnas egna erfarenheter.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det har varit en krokig väg men i grunden finns en vilja att hitta vägar till förändring. I tonåren började jag reflektera över hur mycket resurser som gick till krig och annat, istället för att satsas på positiva saker. Så jag började läsa nationalekonomi. Efter det har jag läst språkvetenskap och flerspråkighet och jobbat internationellt med flyktingar. Sen kom jag in på pedagogiken. Vi måste bli bättre på att hantera de utmaningar som finns i världen och då är utbildning en viktig del.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om förutsättningarna för interkulturell skolutveckling och vilka sammanhang som finns för lärande och undervisning i samband med stödåtgärder tänkta för nyanlända och elever med invandrarbakgrund. Jag har tittat på skolans organisation och framför allt på samarbetet mellan pedagoger som arbetar med svenska som andraspråk, modersmål, studiehandledning och på skolbiblioteken.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Även om klasslärarna och modersmålslärarna arbetar med samma elever, i samma skolsystem och i samma lokaler så går de ändå förbi varandra. De har skilda idéer om vad arbetet handlar om och då är det inte alltid lätt att få till ett samarbete. Det är synd, för lärare som själva har invandrarbakgrund har värdefulla erfarenheter som skulle kunna användas för att arbeta med skolutveckling.

– Förutsättningarna för skolutveckling i dag är inte särskilt bra eftersom det finns få tillfällen att mötas utanför arbetslagen. Den lilla tid som finns används för administrativa och tekniska frågor snarare än det som har pedagogisk relevans.

Vad överraskade dig?

– Att jag funnit så mycket negativt i mina resultat. Jag påbörjade arbetet år 2011. Då var förutsättningarna att arbeta med skolutveckling ganska gynnsamma, men sedan såg jag en snabb försämring. Alla marginaler krympte och nu går energin och resurserna in i dokumentationssystemen. Men för att lyfta något positivt så har skolbiblioteken stor potential som skulle kunna tas till vara.

Vem har nytta av dina resultat?

– I första hand de som jobbar med skolutveckling på kommunnivå eftersom det till stor del är samarbetet mellan verksamheter som behöver utvecklas. Men även beslutsfattare på nationell nivå kan ha nytta av att se vad effekterna av olika policybeslut blir i praktiken.

Annika Larsson Sjöberg