Hoppa till sidinnehåll
Examen, karriär och livsval

Möjlighet att påverka är avgörande för pressade studenter

Publicerad:2009-10-05
Uppdaterad:2012-03-29
Ebba Reinolf
Skribent:Ebba Reinolf

Hur studenter lyckas med en tuff utbildning beror mycket på vilken studieansats de har. Det beror i sin tur på hur mycket de upplever att de kan påverka sin situation, skriver Tomas Jungert i sin avhandling Self-efficacy, Motivation and Approaches to Studying: A longitudinal study of Y and how engineering students perceive their studies and transition to work.

Tomas Jungert

Född 1973
i Linköping

Disputerade
2009-09-25
vid Linköpings universitet

Avhandling

Self-efficacy, Motivation and Approaches to Studying: A longitudinal study of Y and how engineering students perceive their studies and transition to work.

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Jag var nyfiken på hur studenter på tuffa program hanterar sin studiesituation. Vad det är som driver dem igenom en lång och krävande utbildning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har följt fyra årskullar som läser till civilingenjörer, genom återkommande intervjuer minst en gång per år under hela deras studietid. Jag har bland annat fokuserat på hur de motiverar sig att studera, vilken tro de har på sin egen förmåga, vilka strategier de använder och hur de såg på sin anställningsbarhet ett år efter examen. De här variablerna kopplade jag till studenternas upplevda förmåga att påverka sin studiesituation.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Jag identifierade tre olika studieansatser, eller strategier, hos studenterna. Först den adaptiva, de som anpassar sig till hög arbetsbelastning och ser ett värde i att klara sig själva. Sedan den kooperativa, att försöka hantera arbetet i grupp. Den tredje är den kritiska ansatsen, de som är kritiska till hög arbetsbelastning och försöker förändra olika saker i utbildningen. Mot slutet av utbildningen kunde jag se att många hade modifierat sin ansats. De som var väldigt adaptiva och skulle klara allt själva hade lärt sig att samarbeta mer, de kooperativa kunde se mer kritiskt på utbildningen och de som var kritiska hade börjat ta mer eget ansvar för sina studier. Min hypotes är att en kombination av de här olika ansatserna måste vara den mest framgångsrika.

Vad överraskade dig?

– Att de här ansatserna skiljde sig så mycket åt och att de var tydligt kopplade till hur de upplevde sina möjligheter att påverka studiesituationen i en viss kurs.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla studenter som läser långa utbildningar med höga krav kan nog känna igen sig i någon av strategierna och få upp ögonen för att man kan påverka sin situation. Även som lärare kan man ha nytta av att uppmärksamma elever som låser sig i en av de här strategierna. De som till exempel bara vill plugga själva kan man försöka uppmuntra till samarbete. Sen gäller det också att anpassa studiemiljön, att inte ställa för höga krav och att ge eleverna möjlighet att påverka sin situation.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Fritidshem

Skolportens konferens för dig som arbetar i fritidshem! Ta del av föreläsningar om bland annat tillgängliga lärmiljöer och hur man kan arbeta förebyggande mot våld och kränkningar! Delta på plats i Stockholm 4 februari eller digitalt via webbkonferensen 11 februari–4 mars. Läs mer och boka via skolporten.se!
Läs mer och boka
Åk F–6
4 feb 2025

Arbeta mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan

NY KURS HOS SKOLPORTEN! En kurs för lärare och övrig personal i grundskolan som behandlar hedersrelaterat våld och förtryck i skolsammanhang. Du lär dig att identifiera hedersrelaterade beteenden, arbeta förebyggande och hjälpa utsatta elever att komma ur sin situation. Kursledare är Issis Melin.
Läs mer och boka
Åk F–9
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev