Modersmålsutbildning – en viktig politisk fråga

Modersmålsutbildningen fungerar som ett verktyg för att uppnå olika nationella intressen. Det konstaterar Nuhi Bajquinca som har undersökt modermålsutbildningen i Sverige genom olika perioder.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Avhandlingen är skriven under en tid av intensiv samhällsförändring och ökning av migration och antalet elever som inte har svenska som modersmål i svenska skolor. Det ligger i skolans uppdrag att tillhandahålla lika utbildningsmöjligheter för alla elever, de som har svenska som modersmål men även de elever som har andra modersmål. Att studera modersmålsutbildningen kändes som ett högaktuellt och relevant forskningsområde för mig.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en policystudie om modersmålsutbildning som skolämne för elever som inte har svenska som modersmål. Det övergripande syftet har varit att undersöka modersmålsutbildningens policy från år 1957 till 2017. Fokus ligger på hur samhällsförändring och nationalstatens politiska intentioner har präglat statusen och positioneringen av modersmålsutbildningen i det svenska skolsystemet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Avhandlingen visar att modersmålsutbildning är en viktig politisk fråga som är starkt knuten till olika politiska intentioner och nationella intressen som skapats i specifika historiska och politiska sammanhang. Det politiska beslutsfattandet när det gäller modersmålsundervisning fungerar som ett verktyg för att uppnå olika nationella intressen, såsom jämlikhet för alla, utanförskap eller assimilering, homogenisering och försvenskning eller respekt för etnisk och språklig mångfald – beroende på vilken period det handlar om. Avhandlingen bidrar inte bara till ökad förståelse för hur politik och samhälle har påverkat modersmålsutbildningen och tvåspråkiga elevers tillgång till modersmålsundervisning. Den bidrar också till en ny insikt om det svenska samhället, Sverige som nationalstat, den nationella självbilden av ”svenskar” och ”invandrare” och föreställningar om flerspråkighet, som har utvecklats över tid.

Vad överraskade dig?

– Det som var mest överraskande för mig var att modersmålsutbildningen fungerar som en policyarena för olika politiska intressen. Intressen som strategiskt utgått från olika ideologier för att uppnå politiska syften över tid. På 50-talet var det exempelvis enspråkighet och homogenisering, på 70-talet handlade det om det socialdemokratiska idealet om jämlikhet, tvåspråkighet och ett interkulturellt utbildningssystem. Det fanns en kamp mellan olika politiska aktörer om orsaker och lösningar, en kamp som har lett både till policyreproduktion och policyförändring för modersmålsutbildningen i Sverige.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att analysen i studien kan bidra till att skapa en ny förståelse för hur politik och samhälle har påverkat modersmålsutbildningen över tid. Jag hoppas också att avhandlingen kan vara ett relevant bidrag inte bara till individer eller skolor utan också till andra skolaktörer, regeringsrepresentanter, politiker och experter som är inflytelserika i skapandet av modersmålsutbildningspolicy. Allt detta för att få en djupare förståelse för den ideologiska dimensionen av modersmålet över tid.

Åsa Lasson