Minnesträning ger lång effekt

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Intresset för kognitiva nedsättningar och hur man kan träna kognitiv prestation väcktes när jag läste min grundutbildning inom kognitionsvetenskap. Under examensarbetet fick jag möjligheten att praktiskt arbeta med träning av arbetsminnet och då kände jag att jag ville veta mer om det området.

Vad handlar avhandlingen om?

– Att man kan tränas i att uppdatera arbetsminnet. Det vill säga förmågan att plocka i och ur aktuell information ur det minne vi använder när vi löser komplexa uppgifter i vardagen. Till exempel att läsa eller lösa matematiska problem. Det fungerar utan problem för de flesta unga friska personer, men ibland kan vi uppleva temporära problem, till exempel när vi under stress tvingas läsa en text flera gånger för att förstå innehållet. Det finns också personer, till exempel barn med ADHD, som frekvent upplever en problematik av det här slaget. I studien har friska unga (20-30 år) samt äldre (över 65 år) personer tränat i ett databaserat program under fem veckor. Vi har mätt hjärnans aktivitet före och efter övningarna och studerat hur hjärnans aktivitet förändrades av träningen. Vi har också undersökt om träningen hade påverkan på otränade uppgifter samt om effekterna höll i sig över tid.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det viktigaste är att man kan träna sitt arbetsminne och att det även gör att man blir bättre på otränade uppgifter. Men jag har också sett att effekterna är väldigt begränsade till den process och de uppgifter som man har tränat på. Vad gäller hjärnaktiveringen såg vi att man kan få effekter på den otränade uppgiften om den aktiverar samma specifika överlappande hjärnområden som den tränade uppgiften. Men om den här överlappningen inte finns får man inga effekter på de otränade uppgifterna. Ett annat viktigt fynd är att vi sett att de tränade deltagarna presterar bättre även 1,5 år efter avslutad träning.

Vad överraskade dig?

– Att den tränade och otränade uppgiften var tvungen att aktivera så pass specifika överlappande hjärnområden för att det skulle ge effekter på den otränade uppgiften.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framförallt personer som ska utveckla kognitiva träningsprogram men jag hoppas också att personer med kognitiva nedsättningar som vill träna sitt minne, kan ha glädje av dem. Inom skolan kan barn med kognitiva nedsättningar ha problem att sortera bort onödig information i en ibland mycket stökig miljö. Min förhoppning är att denna typ av träning kan stärka deras förmåga att styra över vilken information som finns aktuell i arbetsminnet.