Bättre tänder med tandhygenist i skolan

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som tandhygienist i många år och ville sätta ljuset på, och utveckla, tandvårdens hälsofrämjande och förebyggande arbete i skolan. Jag ville också försöka spegla ungdomarnas och tandvårdspersonalens perspektiv och erfarenheter av tandvårdens hälsofrämjande program.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om skolan som hälsofrämjande arena. Det övergripande syftet var att beskriva ungdomars kunskaper och attityder till oral hälsa och tobak samt söka förstå tandvårdspersonalens syn på munhälsoupplysning samt tandvårdens hälsofrämjande arbete i skolan. Dessutom var syftet att implementera ett munhälsofrämjande interventionsprogram i grundskolan. På två skolor och under två år flyttade en tandhygienistmottagning in. Där erbjöds eleverna i årskurserna 6-9 löpande undervisning om munhälsa, hälsa och tobak.

– Dessutom hade tandhygienisten en öppen mottagning fyra timmar per vecka, där ungdomarna erbjöds tandhälsokontroller och fluorbehandlingar var sjätte månad. Ungdomar som bedömdes som riskindivider för karies fick extra hjälp på skolan istället för att besöka folktandvårdskliniken.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Resultatet visade en signifikant skillnad på antal individer som utvecklade emaljkaries mellan tänderna, men det blev ingen skillnad på antal individer som utvecklade dentinkaries (djupare karies).

– Information om ungdomarnas attityder samlades in via enkäter. Resultatet visade att ungdomarna bedömde sina tänder som mycket viktiga och att tandborstning bör ske två gånger per dag. En liten förbättring beträffande kunskaper och förändrade attityder kunde observeras i interventionsgruppen. Majoriteten av de tillfrågade var positiva till undervisning om munhälsa och tobak och de uppskattade att ha en tandhygienist på skolan.

– Ungdomarna var nöjda med interventionen, framför allt för att den var lättillgänglig så de slapp åka till tandläkaren i stan. De hade också fått mer kunskap om munhälsa. Även erfarenheter av utsatthet och grupptryck beskrevs. Det kunde vara svårt att säga nej till fluorlackning, för de som inte ville ha behandlingen, när kompisarna ville det. Behandlingen med fluorlack diskuterades i både positiva och negativa ordalag. Förtroendet för tandhygienisten betonades, samt möjligheten att ställa frågor.

Vad överraskade dig?

– Att området är komplext och att vi som jobbar med detta ständigt måste ta hänsyn till den omgivning och den kontext vi befinner oss i. Det finns alltid skillnader mellan skolor, elever, lärare och tandvårdspersonal.

– Det var också överraskande att ungdomarna angav tandvårdspersonalen som den person de fått sin huvudsakliga information ifrån om hur tänderna ska skötas, inte från föräldrar och media, som vi från början trodde. Betydelsen av ett pedagogiskt förhållningssätt är viktigt, likaså att skapa en god relation mellan ungdomarna och tandhygienist, något som bör beaktas vid planering av framtidens hälsofrämjande arbete.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar med barn och ungdomar och med hälsofrämjande arbete i skolan. Vi själva, det vill säga tandvården, när vi ska planera framtida hälsofrämjande arbete. Ett bra folkhälsoarbete bygger på bra samarbete med lärare, elever och tandvård. För att lyckas måste vi samarbeta än mer.

Gunilla Nordin