Mindre ämnesinnehåll i digitala klassrum

Ämnesinnehållet hamnar i skymundan när digitala verktyg förs in i klassrummet. Det konstaterar Anne Kjellsdotter som överraskas av bristen på diskussion om vad digitala verktyg egentligen ska bidra med i skolan.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det finns ett stort tryck på skolan att använda digitala verktyg och det väckte frågor om vilka utmaningar och möjligheter det innebär, men framför allt vad man tänker sig att digitaliseringen ska leda till. Jag är utbildad grundskollärare och arbetade senast på 90-talet då tillgången till digitala verktyg i skolan var begränsad. Jag har därför tagit mig an ämnet med öppet sinne, utan några egna erfarenheter eller förutfattade meningar.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om vad som händer med ämnesinnehållet när digitala verktyg tillförs i undervisningen. Det är en etnografisk studie från en klass i årskurs 3 där eleverna fått i uppgift att göra en film om rymden med hjälp av ett datorprogram. Jag har följt klassens tre lärare, som också ingår i skolan IT-pilotgrupp, i deras planering av undervisningen samt genom videoinspelningar observerat undervisningen i klassrummet. I studien ingår också intervjuer med lärarna och ett antal elever.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att digitala programvaror hamnar i fokus i undervisningen på bekostnad av ämnesinnehållet. Det här sker redan i planeringsstadiet, lärarna ägnar mer tid åt att diskutera vilka mjukvaruprogram som ska användas än det faktiska ämnesinnehållet. Detta fokus förflyttas sedan vidare in i klassrummet där lärarnas instruktioner mest handlar om vilka digitala program som eleverna ska använda. Det ska understrykas att samtliga lärare i studien är erfarna med många år i skolan.

– Eleverna har inga som helst problem att hantera det digitala verktyget. Däremot uppstår en hel del frågor kring själva innehållet – vad ska de berätta, hur ska de få reda på fakta och hur ska fakta processas till kunskap för dem själva? Vissa elever klarar uppgiften väldigt bra men många hade behövt en mer instruerande lärare som undervisade mer om ämnesinnehållet.

– Mina resultat bekräftar till stor del vad tidigare forskning visar, att det skett en förskjutning mot mer elevcentrerad undervisning där eleverna med hjälp av digitala verktyg själva ska söka kunskap. I avhandlingen belyser jag att lärares didaktiska kompetens ofta saknas i diskussionen om skolans digitalisering.

Vad överraskade dig?

– Den övertro på digitala verktyg som genomsyrar alla nivåer, från politiska policydokument till vad som sker i klassrummet. Genom samtliga nivåer och steg läggs det oerhört mycket vikt vid digitala verktyg, kursplanerna har förstärkts men inte ens erfarna lärare ställer sig frågan om vad man egentligen förväntar sig ska hända när digitala verktyg förs in i klassrummet. Inte heller diskuteras hur verktygen ska användas.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tror att såväl skolpolitiker, skolledare som lärare kan ha det. Jag hoppas att resultaten kan bidra till att ämnesinnehåll får en mer framträdande plats i diskussionen kring skolans digitalisering. Självklart ska skolan arbeta med digitala verktyg men de ska användas medvetet.

Susanne Sawander
Foto: Peter Erlandson