Metaforiskt språk får lite utrymme i sva-undervisningen
I ämnesplanen i svenska som andraspråk läggs stor vikt vid ordförrådet, men det saknas innehåll om metaforiska ord och uttryck. Detta trots att tidigare forskning visar att metaforer kan vara svåra för personer som talar ett andraspråk, visar Sonja Blomquists avhandling.
![](https://www.skolporten.se/app/uploads/2025/01/sonja-blomquist-320x320.jpg)
Bor i Vallsta i Hälsingland
Född år 1966
Disputerade 2024-10-25
vid Uppsala universitet
Meningserbjudanden om metaforiskt språk i ämnet svenska som andraspråk i gymnasieskolan
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag har arbetat som gymnasielärare i svenska, historia och psykologi i 19 år och i nio år i högre utbildning och undervisat i svenska och litteraturvetenskap. Parallellt har jag också arbetat inom International Baccalaureate, som lärare i mina undervisningsämnen och som examinator i litteraturvetenskap. I litteraturvetenskapen märkte jag att många elever hade frågor om metaforiska ord och uttryck, alltså ord och uttryck med bildlig betydelse, när vi läste texter i översättning till deras olika språk. Tidigare forskning visar att ord som har överförd betydelse kan vara svåra för personer som talar ett andraspråk, och jag upptäckte att ingen hade utforskat metaforiska ord och uttryck i förhållande till svenska som andraspråk i Sverige.
– Anledningen att jag valde att fokusera på gymnasiet är att det inte finns så mycket tidigare forskning om avancerad andraspråksutveckling, och det är där de här orden kommer in, när eleverna ska utveckla en nivå som behövs för att klara skolspråket eller för att läsa en svensk dagstidning.
Vad handlar avhandlingen om?
– Om hur man undervisar om ord och uttryck med bildlig betydelse i ämnet svenska som andraspråk i gymnasiet. Jag har undersökt tre olika arenor av utbildningen – först och främst ämnesplanen och kommentarmaterial som kommer från Skolverket, sedan har jag intervjuat lärare och undersökt sju olika läroböcker.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Det som lärarna gör i klassrummet utgår från deras tolkning av ämnesplanen och där nämns ordförrådet, där det metaforiska språket är en del, 16 gånger i både i syfte, målbeskrivning och i det centrala innehållet för de tre kurserna i ämnet. Så på 16 olika ställen nämner man att ordförrådet är betydelsefullt för svenska som andraspråk, och då förväntar man sig kanske att det metaforiska språket ska tas upp. Det är mycket som inte står utskrivet detaljerat i ämnesplanen, men det som förvånade var att det inte nämndes i det kommentarmaterial som hör till ämnesplanen. De flesta lärare som jag intervjuade berättade att metaforer bara tas upp vid två tillfällen och det är i övningar inför det nationella provet när det gäller retorik och argumentation, och i litteraturanalys. Lärarna tar inte upp att det är en stor del av språket i alla andra sammanhang, även i läroböcker. Svenska är undervisningsspråk i de övriga 15 ämnen som andraspråkselever läser, och där kan metaforiska ord och uttryck komma in. Lärare tar ofta till metaforiska ord och uttryck när de förklarar något svårt för eleverna, och de förekommer också ofta i ämnesspråket som elever möter i exempelvis samhällskunskap och naturvetenskapliga ämnen.
– Ett annat intressant resultat är att det i ämnesplanen står att eleverna i alla tre årskurserna ska få möjlighet att göra jämförelser mellan sitt språk och målspråket. Men intervjuerna med lärarna visar att det görs i väldigt liten utsträckning i undervisningen. Många säger att det helt enkelt beror på tidsbrist och att undervisningen i årskurs ett och tre styrs mycket av de nationella proven. Men många lärare säger samtidigt att de skulle vilja arbeta mer med jämförelser mellan språk, där den här typen av ord och uttryck kan komma upp på ett naturligt sätt.
De flesta lärare som jag intervjuade berättade att metaforer bara tas upp vid två tillfällen och det är i övningar inför det nationella provet när det gäller retorik och argumentation, och i litteraturanalys.
Sonja Blomquist
Vad överraskade dig?
– Att man i ämnesplanen lägger så stor vikt vid ordförrådet men att ingen tolkar det som att metaforiska ord och uttryck borde tas upp mer. I mina intervjuer frågade jag lärarna om de själva hade fått någon undervisning om metaforiskt språk under lärarutbildningen i svenska som andraspråk. Det var endast en lärare som hade fått lite undervisning om semantik och metaforiska ord och uttryck, vilket också förvånande mig.
Vem har nytta av dina resultat?
– Framför allt sva-lärare och sva-lärarutbildningen, men även lärare i andra ämnen – egentligen alla som möter elever i skolan som har ett andraspråk.
Relaterade länkar
![](https://www.skolporten.se/app/uploads/2023/08/ifous-hog-cta-puff2-720x495.png)
Skolbibliotek
![](https://www.skolporten.se/app/uploads/2023/08/webb-skolbibb-720x240.jpg)
Tematiska projekt i fritidshemmet
![](https://www.skolporten.se/app/uploads/2025/01/bild-kurs-mindre.png)