Mest svenska i franskundervisningen

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag började intressera mig för elevernas muntliga framställning i franska när jag arbetade som fransklärare på gymnasiet i slutet av 1990-talet. Min ambition var att ha en så kommunikativt inriktad undervisning som möjligt med många inslag av konversationsövningar. Trots generellt sett goda utvärderingar, blev en stående kommentar från eleverna att vi vill prata mer.

Vad handlar avhandlingen om?

– Min avhandling tar sin utgångspunkt i den kommunikativt inriktade språkundervisning som har varit allenarådande under en ganska lång tid. Det empiriska materialet består av ljudinspelningar i två olika grupper med två olika lärare på gymnasiet steg 3 och steg 3 och 4. I den första kvantitativa delen av undersökningen undersöker jag hur mycket franska respektive svenska som talas i klassrummet av lärare respektive elever. I den andra, kvalitativa delen, undersöker jag de sekvenser där samtalsdeltagarna växlar språk mellan svenska och franska och vice versa (så kallad kodväxling).

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Mina resultat visar att svenskan är närvarande även i de situationer som syftar till att konversera på franska. Val av aktivitet spelar en stor roll för hur mycket svenska respektive franska som talas. Minst lika viktigt är lärarens agerande vad gäller val av språk i klassrummet. I de fall då läraren ger en instruktion på franska och sedan upprepar den på svenska i syfte att få alla eleverna att förstå den, svarar och frågar eleverna nästan uteslutande på svenska. Ju mer konsekvent läraren använder sig av målspråket, desto mer producerar eleverna kvalitativt sett. Studien visar också på de komplexa krav som ställs på läraren i en starkt kommunikativt inriktad språkundervisning. Läraren ska göra sig förstådd, men ändå tala franska. Han eller hon måste acceptera och hantera närvaron av svenska, men ändå tala franska. Vidare ska läraren organisera aktiviteterna på ett sådant sätt att eleverna kan och vill tala franska i klassrummet.

Vad överraskade dig?

– Det som överraskade mig mest är att läraren i många interaktioner uttrycker lika många ord och turer på svenska som eleverna, ibland fler.

Vem har nytta av dina resultat?

– Mina resultat kan tjäna som utgångspunkt för en diskussion bland aktiva lärare om hur målspråk och modersmål används i klassrummet i syfte att hitta en medveten strategi för när respektive språk ska användas på olika nivåer. Dessutom är resultaten relevanta på lärarutbildningen när man diskuterar förhållningssätt i klassrummet i förhållande till mål och ämnesbeskrivningar.