Mer och bättre text med assisterande teknik

Fakta

Gunilla Almgren Bäck

Född 1962
Bor i Göteborg

Disputaterade 2024-09-06
vid Linnéuniversitetet

Avhandling

Förebygga, överbrygga, utveckla: Tal-till-text och dess potential att främja elevers textproduktion i grundskolan

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad lärare och specialpedagog och har arbetat med många elever som har läs- och skrivsvårigheter. Runt år 2005 fick jag upp ögonen för assisterande teknik i undervisningen, både hur det kan överbrygga svårigheter och hur tekniken skulle kunna bidra till att utveckla mer avancerade färdigheter. Intresset ledde mig vidare in i forskningen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen består av fyra delstudier som främst undersöker om, och i så fall hur, assisterande teknik kan stödja textproduktion hos elever med läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi, dels på individnivå, dels på gruppnivå. Konkret handlar det om assisterande teknik där eleven talar in en egen, berättande text med tal-till-text, samt talsyntes, där eleverna lyssnar på sin text i för att granska och redigera texten. Denna studie pågick under sju veckor med elever i åldrarna 9-12 år.

– I den andra studien har jag intervjuat några av eleverna som deltog i den första studien fem år senare, alltså när de går i högstadiet. De har fått berätta om sina erfarenheter av assisterande teknik och om de använder den för att ta till sig och producera text idag.

– I den fjärde studien utvidgades målgruppen till elever oavsett läsfärdigheter och de rekryterades från årskurs 4 och 5. Här fick totalt 81 elever skriva berättande text både med tangentbord, och med hjälp av assisterande teknik, tal-till-text. Syftet här var att jämföra om tekniken spelade någon roll för elevernas textproduktion. Avhandlingen innehåller också en strategi bestående av nio seriebilder som visar hur man kan introducera assisterande teknik i undervisningen.

Fördelarna med assisterande teknik är inte bara kompensatoriska utan de kan också bidra till att utveckla mer avancerade färdigheter.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– De visar att tal till-text kan överbrygga och därmed minska negativa konsekvenser av läs- och skrivsvårigheter men också förbättra och utveckla elevernas textproduktion. Det innebär att fördelarna med assisterande teknik inte bara är kompensatoriska utan också kan bidra till att utveckla mer avancerade färdigheter. Tekniken bidrog till att eleverna kunde fokusera på innehållet i sina texter som blev både längre, mer berättande och språkligt varierande. Det här resulterar i att lärare kan få ett bättre underlag att jobba med, tillsammans med eleven.

– Elever beskrev talsyntes med ljudande tangentbord som ett bra verktyg för att lära sig läsa, men den användes sällan i textproduktion. Däremot när de fick öva på revidering med talsyntes valdes den ofta för att lyssna på och förbättra sina egna texter. Samtidigt finns en stor variation mellan eleverna. En del behöver mer tid för att ta till sig tekniken, andra kom igång ganska direkt.

– Intervjustudien med eleverna fem år efter den första studien visar att många elever inte var helt på det klara med vad syftet var med assisterande teknik. Det här indikerar att lärare behöver vara tydligare och förklara för eleverna vad tekniken kan hjälpa eleverna med. Vissa av eleverna såg nyttan, andra inte. Några upplevde att tekniken drog till sig oönskad uppmärksamhet och ville undvika dess användning, medan andra kände sig trygga i att använda tekniken i undervisningen.

– Studien där tal-till-text jämfördes med tangentskrivning på gruppnivå visar att elevtexter producerade med tal-till-text var både längre och hade högre språklig rikedom, oavsett tangentbordsfärdighet.

Vad överraskade dig?

– Främst att variationen mellan elevtexterna var så stor. På gruppnivå visar resultaten att assisterande teknik är ett bra lärverktyg för textproduktion. Men för att ge resultat på individnivå är det viktigt att tekniken introduceras och anpassas individuellt, både avseende tekniska aspekter, strategier för att utveckla textkvalitet samt var och när tekniken ska användas. Jag förvånades också av att några elever på högstadiet inte var särskilt motiverade att använda assisterande teknik, trots deras läs- och skrivsvårigheter.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare, specialpedagoger och speciallärare på alla skolnivåer. Avhandlingen innehåller en strategi som kan användas såväl i grundskolan som på gymnasiet. Jag tänker att resultaten även är till nytta för skolledare och rektorer som behöver känna till vad assisterande teknik kan bidra med i skolan och vad lärare behöver för att använda den på bästa sätt för att eleverna ska nå målen i skolan.