Likriktad undervisning med betyg från årskurs sex

Betygsinförandet i årskurs sex har gjort undervisningen mer likriktad. Samtidigt som eleverna tycker att betygen stressar upplever de ökad arbetsro i klassrummet. Det visar Tord Göran Olovsson i sin avhandling där han jämfört årskurs fem och sex i två olika skolor.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tidigare arbetat som lärare i årskurs 4-6. Under en period fick vi i uppgift att utveckla och förbereda för de skriftliga omdömena som skulle införas. Jag tyckte som lärare att det var lite knepigt och väckte det frågor som exempelvis hur elever ska bedömas, hur ska detta formuleras i skrift och på vilket sätt påverkar det arbetet i klassrummet? Som doktorand ville jag undersöka bedömningsfrågorna vidare.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har gjort fältstudier mellan 2011 och 2013 för att undersöka hur införandet av betyg i årskurs sex, utökade nationella prov samt nya kursplaner med kunskapskrav påverkar såväl undervisningen som elevers och lärares upplevelser. Jag har bland annat studerat årskurs fem i två skolor, främst genom observationer i klassrummet samt intervjuer av elever och lärare. Jag gjorde sedan en uppföljning ett år senare, när eleverna fått betyg, för att se på skillnaden däremellan.

Vad är de viktigaste resultaten?

– Innan eleverna fick betyg såg bedömningsprocessen olika ut i de olika skolorna. I årskurs sex hade skolorna blivit mer lika, då följdes kursplanen mer strikt och lärarna styrde upp undervisningen mer. Lärare och elevers autonomi blev alltså mindre. Undervisningen utformades på ett sätt som skulle göra det lättare att sätta betyg.Ett annat resultat var att många av eleverna i årskurs fem såg fram emot att få betyg samtidigt som de var stressade för det. Trots att eleverna blev stressade tyckte många att det var bra med betyg, främst eftersom de tyckte att arbetsron i klassrummet blev bättre.

Vad överraskade dig?

– Att reformen fick ett så pass tydligt genomslag i praktiken och att det blev ett sådant fokus på kunskapskrav och mål samt att läraren så tydligt började hänvisa till kursplanerna. Ett annat resultat som förvånade var att skolorna innan betygssättningen var så olika och sedan blev så likriktade.

Vem har nytta av din forskning?

– Lärare och rektorer som funderar på sin skolas bedömningar. Det bör också intressera Skolverket eftersom jag har undersökt hur reformen har tagits emot lokalt. Detta är den första avhandling som gjort nedslag i klassrumspraktiken sedan betyg i årskurs sex infördes. Avhandlingen kan också vara intressant för föräldrar som är intresserade av hur betygen sätts och av hur eleverna har uppfattat betygen.

Hanna Nolin