Machokulturen upprätthålls även av lärarna på fordonsprogrammet

Janne Kontio har utforskat språk- och könsnormer vid ett fordonsprogram med engelska som undervisningsspråk. Språknormen varierar – i verkstan tillåts mer svenska än i klassrummet, är ett av hans resultat.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag arbetade tidigare som gymnasielärare i svenska och engelska på en skola med yrkesprogram. Där försökte vi i så stor utsträckning som möjligt att få in ämnesövergripande undervisning. Men det är inte alltid så lätt och som lärare måste man vara lite kreativ för att få till det.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en klassrumsstudie vid ett fordonsprogram på gymnasiet där undervisningen sker på engelska det första året. Jag har filmat totalt 200 timmar i två förstaårsklasser och studerat hur elever och lärare interagerar, hur och när de använder engelska respektive svenska i undervisningen.

– Den här utbildningen har, möjligen på grund av att den delvis sker på engelska, lockat allt fler tjejer. För tio år sedan utgjorde tjejer runt tre procent av eleverna på fordonsprogrammet, idag är de närmare 18 procent. Jag har även tittat på hur detta påverkar undervisningen vid ett program som av tradition domineras av killar. Frågor jag ställer är hur kön görs genom språkbruk och liknande.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att den språkliga normen skiljer sig mellan klassrum och verkstad. I den förra har engelskan naturligtvis företräde, vilket det flesta elever håller sig till. I verkstan finns en större tillåtelse för att prata svenska, uppgifterna gör att eleverna stundom växlar till svenska. Språkbruket beror alltså på huruvida fokus ligger på att lära sig engelska som främmande språk eller om det är en mer praktisk uppgift som ska lösas. I verkstan flyter elever och lärare ganska obehindrat mellan språken även om läraren har en tydlig intention att föra in samtalen på korrekt engelska.

– Vad gäller tjejers intåg på yrkesprogrammen är lärarna positiva och vill på olika sätt visa det. Men kommentarer som ”vad roligt att det finns tjejer med här också”, innebär samtidigt att tjejerna pekas ut. Lärarkommentarer likt ”ja, hade det inte varit tjejer härinne så hade jag kanske sagt något om den här hammaren”, visar också på hur lärarna, upprätthåller en machokultur som i mångt fortsätter att prägla vissa yrkesprogram.

– Ett tredje resultat är hur eleverna sinsemellan retar varandra med en tydlig underton att det inte är helt ok att vara ”för” duktig i engelska. Det här sker framför allt i verkstadsmiljön. Det är som att när overallen dras på ska man inte briljera med språkkunskaper. Det här bottnar förmodligen i att elever på fordonsprogram av tradition inte varit särskilt språkintresserade. Men samtidigt har ju dessa elever sökt just det här programmet och branschen efterfrågar också arbetskraft med goda kunskaper i engelska. Men jargonen att inte förhäva sig och hellre säga att man inte är så bra på engelska, lever kvar.

Vad överraskade dig?

– Att eleverna pratade så mycket engelska, både i klassrummet och verkstan. Tidigare forskning visar att det i högskoleförberedande program med textbaserad undervisning på engelska oftast är tyst i klassrummen. Men så var det alltså inte här, vilket gladde mig.

Vem har nytta av dina resultat?

– Yrkeslärare och yrkeslärarutbildare, elevunderlaget förändras snabbt i de här utbildningarna och jag hoppas att mina resultat kan bidra till reflektion kring hur kön görs. Men givetvis också kring språkinlärning på yrkesprogram.

Susanne Sawander