Mentorns kunskap hjälp till framgång
När mentorskapet fungerar väl får mentorn en unik överblick av sina eleversskolsituation som bidrar till att deras skolframgång ökar. Men hur mentorer utförsitt uppdrag varierar.
– Elever får olika bemötande beroende på vilken mentor de har vilket i sin turpåverkar deras lärandesituation, säger Elisabeth Nordevall som disputerat medavhandlingen ”Gymnasielärararens uppdrag som mentor En etnografisk studie avrelationens betydelse för elevens lärande och delaktighet”.
Född 1958
i Bäckefors i Dalsland
Disputerade
2011-05-27
vid Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping
Läs abstract och ladda ner avhandlingen nedan
Gymnasielärararens uppdrag som mentor En etnografisk studie av relationens betydelse för elevens lärande och delaktighet
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Sedan slutet av 70-talet har jag varit först speciallärare och senare specialpedagogpå en 7-9 skola. Under åren har jag sett hur olika lärare skaffar sig kunskap omenskilda elevers behov inför sitt lärande. Det gav mig en insikt om att det kan finnasen koppling mellan lärares klassföreståndarskap och organiserandet av den enskildeelevens lärandesituation. Det här ville jag undersöka närmare.
Vad handlar avhandlingen om?
– Avhandlingen handlar om mentorskapets innehåll och funktion med specielltfokus på mentorns handlingar kring elever som riskerar att inte nå målen. Jag harföljt fyra gymnasielärare i deras uppdrag som mentorer, två kärnämneslärare ochtvå karaktärsämneslärare. Förutom deltagande observationer har jag intervjuatmentorer, elever och rektorer.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Det viktigaste resultatet är att mentorskapet innebär en unik position som geröverblick över elevens hela lärandesituation. De mentorer jag följde byggde uppett eget kunskapssystem kring eleverna. Det innefattade bland annat elevernasmåluppfyllelse, deras sociala situation och deras behov i olika lärandesituationer.Studien synliggör hur mentorn använder kunskapssystemet för att skapastrukturer och strategier kring elevens lärandesituation och därmed bidrar tillatt elevens utrymme för lärande och delaktighet ökar. De kritiska aspekternahandlar om hur mentorsuppdraget ska genomföras. Det saknas ofta både tid ochutbildning. Här ser jag en stor fara för att elever inte ska bli likvärdigt bemötta.
Vad överraskade dig?
– Att den kunskap som mentorerna bygger upp om sina elever inte i störreutsträckning införlivas i skolans kollektiva kunskap. Om det skedde skulleskolans möjligheter att möta varje enskild elevs behov öka betydligt. På engenerell nivå skulle kunskapen om hur lärare hanterar elevers olikheter öka.
Vem har nytta av dina resultat?
– Alla som är involverade i skolans verksamhet.