Matematisk dialog utvecklar matematikundervisningen

Genom att ställa specifika frågor med matematiskt innehåll kan lärare inkludera alla elever och göra dem mer aktiva i matematikundervisningen. Det visar Marie Sjöblom, som har forskat om hur gymnasielärare i matematik kan främja matematisk dialog.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som matematiklärare i ganska många år och jag har också varit handledare i matematiklyftet. I båda rollerna så har dialog i klassrummet, hur man pratar som en del i matematikundervisningen, varit viktigt.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har tittat på hur gymnasielärare i matematik tillsammans kan främja matematisk dialog. I studien har vi haft fokus på lyssnande, på att ställa frågor och på att inkludera elever och få dem att delta aktivt i matematikundervisningen genom matematisk dialog. Jag har samarbetat med fyra lärare under ett helt år och vi har tillsammans jobbat med Educational Design Research (EDR), där man arbetar i en cyklisk process med tre faser. Den första fasen handlar om analys, där man utforskar vad som händer i klassrummet. I den andra fasen jobbar man med design, och provar olika saker i klassrummet och i den tredje fasen utvärderar man och reflekterar över det som man har gjort. I studien genomförde vi tre cykler tillsammans.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Resultaten handlar om matematiska frågor och hur lärare kan arbeta med dem. Vi kunde se att det är viktigt att ställa specifika frågor med matematiskt innehåll till eleverna, i stället för att exempelvis bara fråga ”Hur går det?”. Det handlar också om hur man som lärare kan hjälpa till att involvera alla elever. Där visar resultaten att frågor och matematisk dialog kan hjälpa till att inkludera alla elever och göra dem aktiva i matematikundervisningen. Det är också viktigt med ett aktivt lyssnande, och jag har utvecklat ett ramverk som kallas produktivt lyssnande. I ramverket är elever villiga att lyssna på andra, men vill också få andra att lyssna på dem själva.

Vad överraskade dig?

– Jag trodde att jag skulle ha mer fokus på flerspråkighet i avhandlingen. Jag har gjort undersökningen i två delar, där den första är en licentiatavhandling som jag gjorde i ett flerspråkigt klassrum. Därför trodde jag att det skulle vara mycket fokus på flerspråkighet, och på hur man kan stötta eleverna språkligt. Men vi behövde börja med att få eleverna att lyssna på varandra och vara nyfikna på varandras tänkande, oavsett språk.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att elever kan ha nytta av dem, om lärare utvecklar sin undervisning och hur de använder matematisk dialog. Lärare kan ha nytta av dem om de är nyfikna på hur man kan arbeta för att få in mer matematisk dialog i sin undervisning.

– Jag har ett kapitel i avhandlingen som handlar om samarbete mellan forskare och lärare, och hur man kan använda Educational Design Research som metod för att utveckla undervisningen. Det handlar mer om skolutveckling och praktiknära forskning, och om hur lärare och forskare behöver varandra eftersom man bidrar med olika saker i forskningsprojekt. Så det är inte specifikt kopplat till matematikdidaktik. Jag vill också passa på att lyfta lärare, jag hade inte kunnat göra det här projektet om jag inte hade fått samarbeta med dem. Det handlar inte om komma ut och göra forskning på lärare, snarare att göra det tillsammans med dem, och det har varit viktigt för mig.

Åsa Lasson