Matematiktexters struktur påverkar läsningen

Fakta

Ulrika Wikström Hultdin

Bor i Umeå
Född år 1977

Disputerade 2024-05-16
vid Umeå universitet

Avhandling

Between symbols and words. Structural connections in mathematics texts and their effect on reading

Varför blev du intresserad av ämnet?

− Jag har varit intresserad av matematik så länge jag kan minnas, och av lärande i hela mitt vuxna liv. När jag började som doktorand var jag med i ett projekt som handlade om hur språket ger mening åt de matematiska symbolerna och då kom jag in på läsning inom matematikämnet.

Vad handlar avhandlingen om?

− I ett vidare perspektiv så handlar den om texter och läsning inom matematikämnet och vad som är speciellt med det. Läsning kan vara väldigt annorlunda inom matematiken jämfört med andra akademiska ämnen, och väldigt annorlunda mot om du läser en skönlitterär bok.

− Jag har tittat på hur det ser ut när symboler och ord möts i texten. Hur man organiserar texten och vad är det som gör att man hoppar från att läsa ord till att läsa symboler. Jag har jämfört detta i matematikböcker i årskurs 2, 5 och 8 för att se om det finns någon förändring som gör att eleverna måste lära sig något särskilt för att kunna läsa de här texterna. Jag ville också ta reda på vad som händer om jag gör två olika textdesigner, en där man väver in symboler i meningar och en annan variant med exempelvis en formel och pilar som pekar och förklarar vad en viss del av en formel betyder. Sedan har jag jämfört vad som händer när eleverna läser de olika versionerna. För att göra det har jag använt en metod där jag mäter elevernas ögonrörelser. Jag gjorde också intervjuer med 15-åriga elever, där de fick berätta vad de tyckte om de olika uppgifterna.

Vilka är de viktigaste resultaten?

− Det visade sig att det finns något som eleverna måste lära sig. Mina resultat visar att textorganisationen, hur man kopplar ihop symboler och skrivet språk, förändras från det att man börjar i skolan tills man går ut nian. Alla elever måste till slut lära sig att hantera symboler invävda i det skrivna språket. Högre upp i åldrarna blir det naturligtvis mer och mer avancerade symboler och symboluttryck, och algebran kommer exempelvis in.

− Många elever upplevde att det var lättare att läsa den grafiska illustrationen än symboler invävda i meningar. Men de uttryckte också att illustrationen är onödig om uppgiften inte är så svår. Det blev också tydligt att om man väljer den ena eller den andra designen så kan man styra elevernas läsfokus. Så det går att till viss del att styra elevernas läsning genom att designa uppgifter på ett visst sätt.

− Mina resultat visar också att vad som är lätt eller svårt att läsa varierar ganska mycket från individ till individ. Alla femtonåringar som jag intervjuade hade höga betyg i matte och just inga problem med läsning heller. En del av dem hade lättare för att läsa symbolerna invävda i meningar i alla uppgifter jag testade, medan andra hade större nytta av den här grafiska illustrationen. Så det var ganska individuellt trots att gruppen var väldigt homogen när det gällde skolresultat.

För lärare och läromedelsförfattare kan mitt arbete skicka signaler om att det är viktigt hur man organiserar text, och hur man väljer att kombinera symboler och ord eftersom det påverkar fokus för läsningen.

Ulrika Wikström Hultdin

Vad överraskade dig?

− Det överraskade mig att det skilde sig så pass mycket i hur snabbt eleverna läste den ena och den andra designen. I avhandlingen resonerar jag lite kring att det kan handla om hur långt man har kommit i sin läsning av matematik. Jag har inte undersökt det, men tillsammans med tidigare forskning kan man ana att det skulle kunna vara så. Då kan man tänka att en elev som har svårt att läsa eller svårt för matte kanske blir ännu mer hjälpt av den grafiska illustrationen.

Vem har nytta av dina resultat?

− För lärare och läromedelsförfattare kan mitt arbete skicka signaler om att det är viktigt hur man organiserar text, och hur man väljer att kombinera symboler och ord eftersom det påverkar fokus för läsningen. Som lärare kan man ha i bakhuvudet att det kan vara bra att sortera vad som hör ihop i texten när en elev har problem med att förstå en uppgift. Då kanske man kan använda sig av den här grafiska illustrationen. Det gör redan många lärare när de skriver på tavlan, så det är ingen nyhet. Men om man blir medveten om att det här kan vara ett hinder och arbetar med det lite mer medvetet så kan det göra nytta.