Matematiken ständigt närvarande på förskolan

Barn på förskolan använder matematik för att beskriva sin omvärld. Det sker både på eget initiativ och med hjälp av pedagogernas uppmuntran, konstaterar Marita Lundström som har skrivit en avhandling i ämnet.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag skrev min magisteruppsats om olika kvalitetsaspekter och intresserade mig redan då för barns tidiga inlärning både när det gäller skriftspråk och matematik. Jag ville veta mer om den tidiga matematiken i förskoleåldern så min avhandling kom att rikta in sig på just matematik.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt hur förskolebarn använder matematik. I vilka situationer de använder matematik och vilket innehåll de kommunicerar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att barnen använder sig av matematik på ett mer avancerat sätt än jag hade tänkt mig och de hjälper varandra mycket. Jag har följt barns matematiska kommunikation och har således ett barnfokus i avhandlingen.

– Förskolebarn kommunicerar matematik med matematiska representationer och uttrycksformer. Förskolan och de kulturella ramar som finns i förskolan inbjuder barnen till att kommunicera och använda matematik i kommunikationen med andra barn och vuxna. Det kan handla om mätning, om tid, att kommunicera olika geometriska former eller olika placeringsord för att kunna orientera sig i rummet. Barnen kommunicerar proportioner, storleksförhållanden mellan olika objekt och använder begrepp för att göra jämförelser, förändringar och beskrivningar av omvärlden. De gör det både på eget initiativ och i situationer där pedagogerna uppmuntrar dem till det.

– Barnen kommunicerade bland annat mycket kring sina födelsedagar. På förskolan där jag gjorde min studie fanns en födelsedagskalender på väggen och barnen undersökte hur många dagar det var kvar till sina respektive födelsedagar, vem man är äldre eller yngre än och så vidare. Födelsedagskalendern användes i första hand som en social aktivitet, det vill säga barnen fick ta hem sina kort när de fyllde år. När korten togs bort från väggen, försvann också deras intresse och möjligheter att jämföra sina födelsedagar, ålder och olika tidsperspektiv med andra barn.

– Barnen har även stor glädje av matematik i leken och när de spelar spel. De barn som exempelvis kan räkna prickar på en tärning, räkna fem steg på en spelplan har stor glädje av att de kan klara av spelet på egen hand och då flyter leken på. De barn som inte kan räkna får ofta hjälp av sina kamrater, men det kan också bli så att leken upphör.

Vad överraskade dig?

– Det som överraskade mig mest var att barnen skrev siffersymboler mycket mer än jag hade tänkt. Man pratar ofta om att man ska vänta med att föra in det i förskolan för tidigt, men barnen använder och skriver siffror själva när de spelar spel och skriver sina poäng på papper. De gjorde till och med en poängtabell och förde samman sina poäng – det är ganska avancerat. Barnen undersöker de matematiska symbolerna och förskollärarna har en viktig roll i att synliggöra och hjälpa dem att utvidga sitt matematiska språk. Jag ska tillägga att förskollärare ofta är bra på att utvidga matematiska begrepp på ett naturligt sätt i vardagen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Yrkesverksamma förskollärare, men även förskolechefer och lärare som arbetar med barn i förskoleklass.

Åsa Lasson