Matematik ständigt närvarande i förskolan
Född 1956
i Västerbotten
Disputerade 2015-01-29
vid Åbo Akademi
Matematiskt gestaltande i förskolan
Det går att observera ett matematiskt innehåll i nästan alla aktiviteter på förskolan, men för barnen är det själva lekinnehållet som är det överordnade. Det visar Kerstin Bäckmans avhandling. Förskollärarna kan ge barnen en rikare matematik genom att rikta barnens fokus mot ett matematiskt innehåll och arbeta med variation.
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag har själv förskollärarbakgrund och begreppet ”undervisning” i relation till förskolan var laddat för mig. Jag undervisar på förskollärarprogrammet på Högskolan i Gävle och möter studenter i bland annat en kurs om matematik. Deras ofta negativa erfarenheter av sin egen skolmatematik resulterar i att de inte är så intresserade av att arbeta med matematik i förskolan, innan de förstår vad det kan innebära.
Vad handlar avhandlingen om?
– Den handlar om undervisning av matematik i förskolan. Genom att observera barns aktiviteter har jag undersökt hur matematik kan gestaltas när barnen leker på förskolan. Jag har studerat vilka didaktiska val förskollärarna gör både när de planerar och iscensätter undervisning och när de strävar efter att synliggöra matematik i oplanerade situationer. Jag har även intervjuat förskollärare om vilka professionella kunskaper de anser att man behöver när man undervisar om matematik i förskolan.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Det är tydligt att det finns ett matematiskt innehåll när barnen utforskar och leker, men för barnen är det själva lekinnehållet som är det överordnade – inte det matematiska innehållet. Det är inte säkert att barnen uppmärksammar matematiken men förskollärarna kan genom att observera barns lek, i oplanerade eller som jag kallar det här och nu-situationer, urskilja ett matematiskt innehåll i nästan allt som barnen gör. Genom att ställa frågor och arbeta med variation finns det möjlighet att rikta barns fokus och synliggöra matematiken för dem. Det här innebär att man måste vara lyhörd för barns uttryck och försöka tolka deras handlingar.
– Mina resultat visar tydligt att förskollärare behöver matematiska kunskaper som omfattar innehåll i aktiviteter men de behöver också en förståelse för matematiska strukturer och vilka kritiska aspekter det kan finnas i ett innehåll. Om man exempelvis ska synliggöra en cirkel för barnen kan man lyfta fram att den är rund och att den inte har några hörn men man kan också visa vad som inte är en cirkel och arbeta med kontraster. För att ett barn ska förstå vad något stort är så måste det också få se något som är litet.
Vad överraskade dig?
– Att det förekommer matematiskt innehåll i alla mina observationer som jag har från verksamheten. Det är som sagt inte säkert att barnen uppmärksammar det eftersom leken är överordnad det matematiska innehållet.
– Jag är också imponerad av förskollärarnas arbete, de har väldigt lite tid för gemensam planering och reflektion och arbetar i stora barngrupper med barn med olika modersmål.
Vem har nytta av dina resultat
– Studenter, aktiva förskollärare och lärarutbildningen, och på sikt barnen! Vi lägger ju grunden för ett livslångt lärande i förskolan och vi måste visa barnen att det är roligt med matematik.