Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår matematik inom ramen för lek och umgänge. Ofta helt spontant, men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– I mitt tidigare arbete som lärare i grundskolan samverkade jag en hel del med fritidshemmet kring matematik. Därigenom upptäckte jag att det inte fanns särskilt mycket forskning i ämnet. Det här sammanföll med att fritidshemmet fick en egen del i läroplanen år 2016 där just matematik lyfts fram.

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande om hur matematik kan skapas i fritidshemmet. Avhandlingen bygger på studier vid två fritidshem där jag observerat och filmat verksamheten samt intervjuat både elever, lärare, pedagoger samt en rektor.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Utmärkande för matematiken på fritids är att den skapas i tydlig relation till lek och umgänge. Matematik kan uppstå i stunden, är ofta materiellt aktiv och utgår från elevernas intressen. En viktig poäng är också att matematiken på fritidshemmet varken bedöms eller värderas. I avhandlingen lanserar jag ett nytt begrepp för den här matematiken – ”matematik-a”. Aktiviteter där matematik ofta uppstår i fritidsverksamheten är i kreativa situationer, när eleverna beskriver matematiska relationer eller adressera matematiska problem. Resultaten visar att pedagoger och lärare på fritids bejakar och ger utrymme för matematiska diskussioner och samtal som förs elever emellan eller mellan elever och fritidshemspersonal. Typiskt för de här samtalen är att de ofta rymmer matematiska frågor som är förankrade i elevernas egen vardag.

– Resultaten visar att matematiskt innehåll inom fritidshemmet kan ske med fyra olika inriktningar: Helt informellt, här uppstår matematik spontant i stunden, halvt informellt, exempelvis genom att pedagogen plockar fram ett spel som leder till att matematiska frågeställningar dyker upp. Den halvt formella inriktningen innebär att matematik tydligare kopplas till syfte och mål, exempelvis genom att pedagogerna ställer matematiska frågor till barnen under en samling. Den helt formella inriktningen innebär studiestöd eller läxhjälp. Alla dessa fyra inriktningar verkar parallellt inom fritidshemmet och fyller olika syften och behov.

Vad överraskade dig?

– Jag trodde inte att matematiken i fritidshemmet skulle kunna konceptualiseras på det sätt som resultaten visar. Jag slogs också av hur svårt det är att forska.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt praktiken, verksamma lärare och pedagoger inom fritidshemmet och skolan, lärarutbildningen och de matematikdidaktiska och fritidshemspedagogiska forskningsfälten. Min förhoppning är att fortsätta forska om hur skolan och fritidshemmet kan samverka kring matematik och att mina forskningsresultat skall inspirera andra till mer forskning inom fritidshemmet.

Susanne Sawander
Foto: Tina Enström