Mångfacetterad läsning hos blivande svensklärare
Född 1962
Bor i Lund
Disputerade 2017-10-27
vid Malmö högskola
Liv i texten: om litteraturläsningen i en svensklärarutbildning
Studenter på svensklärarutbildningen har en sammansatt och innehållsrik läspraktik. Det visar Marie Thavenius som undersökt hur blivande svensklärare läser skönlitteratur.
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag har alltid varit intresserad av skönlitteratur. Både privat och i mitt arbete som svensklärare på högstadiet och gymnasiet och de senaste femton åren som lärarutbildare i svenska. Jag ville undersöka hur blivande lärare ser på läsning av skönlitteratur.
Vad handlar avhandlingen om?
– Om läsning av skönlitteratur i svensklärarutbildningen. Jag har genom enkäter, intervjuer och observationer utforskat hur studenter läser, uppfattar och diskuterar skönlitteratur. Därutöver har jag analyserat styrdokumenten för svenskämnet i skolan och i en lärarutbildning. Mitt syfte är att fördjupa förståelsen för litteraturläsningens praktik och funktion i svensklärarutbildningen.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Att svensklärarstudenter läser skönlitteratur utifrån många olika perspektiv. Studenterna läser för sin framtida yrkeskarriär, använder flera olika analysmodeller, upplever olika världar, blir berörda eller inte, omprövar sina tolkningar i diskussion med andra. Till skillnad från tidigare forskning, visar mina resultat att det i studenternas läsning pågår ett samspel mellan analytiska kommentarer och mera personliga reaktioner.
– Den rådande litteraturdidaktiska forskningen i Sverige förordar ofta ett fokus på texten, att litteraturen har ett värde i sig och ska läsas för sin egen skull, snarare än att användas för andra syften. Men mina resultat visar att lärarstudenterna inte gör någon sådan uppdelning – att läsa för textens värde utesluter inte att den samtidigt kan användas i andra sammanhang.
Vad överraskade dig?
– Att studenternas läspraktiker är så sammansatta och innehållsrika. Även om uppgiften består i att analysera en text utifrån en given fråga eller metod så stannar deras läsning inte där.
Vem har nytta av dina resultat?
– Svensklärarutbildare, svensklärarstudenter och forskare vid lärarutbildningen. Men även praktiserande svensklärare kan ha nytta av dem.