Många vet inte vad de vill

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Jag har länge haft ett stort intresse för informationsvetenskap. När jag blev klar bibliotekarie för ett antal år sedan fick jag anställning på Bibliotekshögskolan och blev där uppmuntrad att söka en doktorandtjänst. I samband med detta gick mina egna barn på gymnasiet och skulle göra sina yrkesval och jag blev uppmärksam på den problematik som fanns kring det här.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om svenska avgångselevers förhållningssätt till studie- och karriärsrelaterad informationssökning. Den här informationen organiseras och struktureras i ett stort informationssystem där en mängd olika aktörer medverkar som är intresserade av ungdomarnas val, som till exempel Högskoleverket, högskolorna, SACO, och Svenskt Näringsliv.

– Och så finns ungdomarna, som har sina egna erfarenheter och drömmar om framtiden. För vissa av dem fungerar informationssystemet väldigt väl på en funktionell nivå. De vet vad de vill och har stöd hemifrån, för dem är det bara att köra på. För andra är systemet livsviktigt för att de ska kunna orientera sig i de möjligheterna som erbjuds utanför skolan. Det är ungdomar som saknar kontakter i arbetslivet eller kommer från hem utan studievana. För en del av dessa fungerar systemet ganska väl. För andra uppfattas studievägledningen som ett slags stödåtgärd för dem som ingenting kan, vilket är olyckligt när det egentligen är en resurs som är till för alla.

– Mitt i detta informationshav finns studie- och yrkesvägledarna som ofta beskriver sig som spindeln i nätet. En del av dem är verksamma inom skolan, en del utanför, men gemensamt för dem är att deras resurser sällan motsvarar de mål som sätts för att vägleda ungdomarna. En vägledare kan ha 1000 elever som de ska hjälpa under ett år.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Jag har i min avhandling sett att det finns fyra olika förhållningssätt till den här informationen bland ungdomarna.

– Dels finns det ungdomar som har ett särskilt intresse för ett visst skolämne. De vill väldigt gärna utbilda sig vidare inom ämnesområdet, ofta en lång utbildning, trots att de vet att de tar en stor risk med tanke på dagens föränderliga arbetsmarknad. De ungdomar som har äldre kamrater eller föräldrar som läst är ofta villiga att ta den risken. Andra vågar inte. En annan grupp är de ungdomar som brinner för ett särskilt yrke. De som vill bli läkare, journalister eller mer speciella yrken som t ex dövtolk, oavsett hur arbetsmarknaden ser ut. De är intresserade av all typ av information som rör yrket utbildningsvägar och yrkesrelaterade kunskaper och tekniker, men också av de värderingar som gäller för yrket, som hur man ska klä sig, föra sig osv. De är redan på väg att socialiseras in i yrket. Ofta finns yrket i familjen och de har med sig både förhållningssätt och kunskaper från barnsbenen. De som däremot inte har familjekontakter i yrket är hänvisade till det formella informationssystemet. De måste hitta relevanta informationskällor, granska och bedöma den tillgängliga informationen något som kan vara oerhört ansträngande för den enskilda individen.

– Så finns det många ungdomar som inte vet vad de vill i karriärtermer. De kan ha en mängd intressen men vill orientera sig i samhället och i världen genom att resa, ha kul och samla på erfarenheter. Det handlar om en längtan att leva ut sin egen ungdom. För dem får informationen om studier och karriär vänta, något som de inte upplever som särskilt problematiskt även om det ibland gör att de tappar riktningen.

– Slutligen är det de ungdomar som undviker all typ av studie- och karriärinformation och som upplever den som hotfull. Det är de som kanske har gjort fel val på gymnasiet och som känner att ju mer information de söker desto mer får de bekräftat att de inte duger. De vill ha jobb men inte inom det område som de utbildat sig inom på gymnasiet.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Det som jag tycker varit slående är att de ungdomar jag pratat med kan så mycket, de är redan välutbildade. Sverige har en stor resurs av välutrustade och kunniga ungdomar som i dag nonchaleras av arbetsmarknaden. Det kan hända att de inte vet vad de vill men det betyder inte att de inte kan någonting.

– Jag har också förvånats av den idealism de har uttryckt, att de vill hitta sin egen plats i samhället och på något sätt bidra till samhällets utveckling.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att studievägledarna kan utnyttja resultaten och utifrån dem utveckla ett nytt sätt att undervisa i informationssökning när det gäller ungdomars studie- och karriärval. Ett sätt som inte bara handlar om att söka information på Internet. Ungdomarna skulle behöva bättre analytiska verktyg som hjälper dem att förstå och tolka arbetsmarknaden och de aktörer som agerar där, och att sätta den kunskapen i relation till sina egna intressen och samhällets bästa.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Jag tänker att skolan kan väcka en större medvetenhet bland den stora gruppen ungdomar som inte vet vad de vill. Ett sätt är att engagera dem i den information som finns att undervisa dem i att söka, granska och ta ställning till studie- och karriärinformation utifrån sina egna intressen och erfarenheter på ett klokt och eftertänksamt sätt.