Många uttryckssätt i slöjden med nyanlända elever

Fakta

Emma Gyllerfelt

Född 1979
Bor i Horred

Disputerade 2023-06-09
vid Göteborgs universitet

Avhandling

Slöjdundervisning med nyanlända elever – om multimodal interaktion och kommunikation i slöjdklassrum

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är slöjdlärare i grunden och undervisar sedan flera år på slöjdlärarutbildningen vid Göteborgs universitet. Mitt intresse för ämnet väcktes i samband med ett uppdrag från Skolverket om ett kartläggningsmaterial kring slöjdundervisning och nyanlända elever. Det finns väldigt lite forskning om den undervisning som nyanlända elever möter i slöjden. Detta trots att många skolor använder praktisk-estetiska ämnen som ett sätt att mildra övergången från förberedelseklass till ordinarie undervisning. Det tycks finnas  en etablerad idé om slöjdämnet som en god inkörsport i skolan för nyanlända elever.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen bygger på videodokumentation från slöjdundervisning i både trä, textil och metall, i två klasser i årskurs 8 samt 9 i två olika skolor. I den ena klassen var fyra elever nyanlända, den andra klassen bestod enbart av nyanlända elever. I min studie har jag fokuserat på två områden, dels den multimodala kommunikation och interaktion som sker mellan slöjdlärare och nyanlända elever, det vill säga hur de använder kropp, gester, blickar, tal, saker och verktyg i sin kommunikation. Dels slöjdämnets lärmiljö och ämnesspecifika språk och dess betydelse i undervisningen för nyanlända.  

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Slöjden är ett ämne där lärare och elever har tät interaktion, exempelvis vid instruktioner kring elevens olika steg i arbetsprocessen. När lärare och elever inte delar samma verbala språk uppstår förstås ett behov av att hitta andra sätt att interagera och kommunicera. Min studie visar hur slöjdlärare och nyanlända elever använder sig av rik multimodal interaktion genom att använda material, verktyg, ord, kroppsspråk, mimik och så vidare för att kommunicera med varandra. Genom en stor mängd olika uttryckssätt ger slöjdundervisningen nyanlända elever en möjlighet att få visa sitt kunnande bortom det verbala språket. Det här är betydelsefullt, menar jag.

– Ett annat resultat handlar om möjligheten att undervisa ämnesspecifika begrepp i en konkret kontext för nyanlända elever. Med utgångspunkt i det föremål eleven arbetar med i slöjden kan läraren poängtera begrepp, nyansera eller visa på olika sätt. Avhandlingen belyser också det faktum att många av de ämnesspecifika begreppen i slöjden är komplexa och abstrakta – exempelvis ”räta mot räta”. Här behöver läraren ofta nyansera eller visa på flera sätt för att eleverna ska förstå, vilket är beslut som läraren tar i stunden. Å ena sidan är det viktigt att eleven förstår, å andra sidan får inte läraren förenkla alltför mycket och göra det för enkelt för eleverna. Det här är svårt, komplext och många gånger utmanande för slöjdlärare.

– Vidare visar mitt material att slöjdklassrummen är rika lärmiljöer som ger upphov till och bidrar till sociala möten och deltagande elever emellan, under förutsättning att undervisningen öppnar för det. Eleverna är ofta delaktiga i varandras projekt och kan stötta varandra på olika sätt, vilket skapar utrymme för en undervisning där elever kan mötas över språkliga gränser.  

Genom många olika uttryckssätt ger slöjdundervisningen nyanlända elever en möjlighet att få visa sitt kunnande bortom det verbala språket. Det är betydelsefullt.

Vad överraskade dig?

– Något som kanske egentligen inte överraskade men som blev tydligt i mitt material är slöjdlärarnas tid. Ofta behöver läraren ge instruktioner på flera olika sätt, vilket är tidskrävande. Men tiden kan även ses från den nyanlända elevens perspektiv. Att eleven också lägger ner tid och energi på att försöka förstå lärarens instruktioner.

– En aspekt som synliggjordes i mitt material var att eleverna ofta samlades runt läraren och lyssnade när någon annan fick en instruktion, vilket slöjdklassrummets lärmiljö ger möjlighet till med den ämnesspecifika möbleringen, till exempel hyvelbänkar eller tillklippningsbordet. Att elever och lärare samlades på det sättet innebar också att eleverna blev delaktig i varandras lärande och kunde stötta varandra med till exempel begrepp eller med översättningar.

Vem har nytta av dina resultat?

– Resultaten är intressanta för slöjdlärare men även för lärare i andra ämnen och rektorer. Framför allt hoppas jag att resultaten diskuteras, väcker nyfikenhet och att slöjdlärare ges möjlighet att reflektera kring den egna undervisningen i mötet med nyanlända elever.