Många unga riskerar att drabbas av psykisk ohälsa

Fakta

Veronica Hermann

Bor i Visby
Född år 1972

Disputerade 2024-10-04
vid Uppsala universitet

Avhandling

”Det är liksom en stor grej som händer just nu i våra liv”. Psykisk hälsa och stigma bland ungdomar

Varför blev du intresserad av ämnet?

− Jag jobbar som folkhälsostrateg i Region Gotland. Vi har länge funderat på hur det står till med ungas psykiska hälsa och vad man ska göra för att stödja dem till en bättre psykisk hälsa. Vi ville få en vetenskapligt förankrad bild av detta på Gotland och påbörjade ett forskningsprojekt i samarbete med en forskargrupp från Uppsala universitet som heter CHAP: child, health and parenting. Jag har jobbat deltid i projektet som doktorand och deltid som folkhälsostrateg.

Vad handlar avhandlingen om?

− Om ungdomars psykiska hälsa och stigma relaterat till psykisk ohälsa. För att försöka få en bild av hur de själva ser på psykisk hälsa och psykisk ohälsa har jag intervjuat 32 ungdomar på Gotland i åldrarna 15 till 18 år. Vi pratar mycket om ungas psykiska hälsa men vi pratar sällan med ungdomarna om det. 

− Vi har också gjort en enkät i högstadiet och i gymnasiet på Gotland där vi mätte ungdomarnas symptom på psykisk ohälsa och hur de har det med sitt psykiska välbefinnande. Vi har sedan kategoriserat ungdomarna i fyra olika grupper. En grupp består av ungdomar som har högt psykiskt välbefinnande och inga symtom på psykisk ohälsa. Då har vi en så kallad fullständig psykisk hälsa. Sedan finns det en grupp ungdomar som fortfarande inte har symptom på psykisk ohälsa, men som har ett måttligt till lågt psykiskt välbefinnande. En annan grupp består av de som mår sämst och de har både symptom på psykisk ohälsa och ett måttligt till lågt psykiskt välbefinnande. Den sista gruppen har också psykisk ohälsa, men de har samtidigt ett högt psykiskt välbefinnande. 

− Vi har tittat på hur de gotländska ungdomarna fördelar sig i de fyra grupperna och så har vi undersökt hur olika faktorer som kön, stress, motståndskraft, social status i skolan och betyg påverkar hur stor sannolikheten är att hamna i de olika grupperna. Slutligen mätte vi också ungdomarnas attityder till personer med psykisk ohälsa.

Vilka är de viktigaste resultaten?

− Att ungdomarna har en väldigt komplex förståelse för psykisk hälsa. De uttrycker att det är en rättighet att få ha psykisk ohälsa utan att bli stigmatiserad, men också att det är något som i viss grad är smittsamt mellan ungdomar. Att det finns en hög grad av psykisk ohälsa tror de beror mycket på dagens levnadssituation för unga. Här lyfter de fram stress kopplat till skolan och sociala medier. Men de relaterar också stereotypa könsnormer till psykisk ohälsa. Flera av de killar som intervjuades trodde att killar har högre psykisk ohälsa än tjejer, men i mätningar så kan vi se att tjejer är överrepresenterade. Tjejerna i intervjuerna menade tvärtom att de har en högre grad av psykisk ohälsa, vilket stämmer överens med forskning.

− Av ungdomarna i studien var det 36 procent som hade det som vi kallar fullständig psykisk hälsa. Men nästan varannan ungdom i studien, 48 procent, fanns i gruppen som inte har symtom på psykisk ohälsa, men som har ett måttligt till lågt psykiskt välbefinnande, så det är en ganska stor riskgrupp. Det finns några faktorer som ökar sannolikheten för att hamna i någon av de tre grupperna som inte har fullständig psykisk hälsa. Det handlar om att man själv skattar sig lågt på en social stege i skolan, att man har låg motståndskraft och att man är stressad. 

− Sammanfattningsvis kan man säga att alla som inte har fullgod psykisk hälsa förmodligen skulle må bra av att få hjälp med att hantera stress och att bygga upp mer motståndskraft. Men man behöver också fundera kring vad det är som gör att ungdomar ser sig olika på en social stege i skolan. Uppenbarligen har den upplevelsen ett samband med ens psykiska hälsa.

Flera av de killar som intervjuades trodde att killar har högre psykisk ohälsa än tjejer, men i mätningar så kan vi se att tjejer är överrepresenterade.

Veronica Hermann

Vad överraskade dig?

− Att ungdomarna pratade så mycket om stereotypa könsnormer kopplat både till risken för att få psykisk ohälsa, men också till stigmatisering av personer med psykisk ohälsa. Det förvånade mig också att de hade en så komplex förståelse samtidigt som de använder så enkla begrepp när de pratar om psykisk ohälsa. De säger ”må dåligt” även om det handlar om någon som har varit självmordsnära eller har en depression.

Vem har nytta av dina resultat?

− Alla som jobbar professionellt med barn och unga och kan påverka deras psykiska hälsa. Vi behöver fundera på hur vi kan öka det psykiska välbefinnandet hos den stora gruppen ungdomar som har ett lågt psykiskt välbefinnande, hur vi kan hantera det här med upplevd social status i skolan samt hur vi gör för att stärka ungdomars motståndskraft.