Många tolkningar av livskunskap i skolan

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat med sex och samlevnadsfrågor som lärare och under en tid följt hurlivskunskap vuxit fram. När jag fick min doktorandtjänst kändes det spännande med ettämne som inte är ett ämne men som ändå är viktigt för många av skolorna. Jag har ingått iforskningsprojektet Mångkontextuell barndom på Malmö högskola.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen går ut på att se hur livskunskap definieras och tolkas av olika aktörer; barnoch lärare i klassrummet, tjänstemän på kommunal nivå, politiker och statliga myndigheter.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att livskunskap kan vara i princip vad som helst. Det heter inte alltid livskunskap ochinnehållet varierar men det finns några gemensamma nämnare; ofta handlar det omjämställdhetsarbete, värdegrunden och sociala relationer. I och med att det inte finns någrakursplaner så innebär det att lärare är relativt ensamma när de ska tolka värdegrunden.
– Det var intressant att se hur många olika aktörer som vill ha något att säga till om när detkommer till livskunskap. Genomgående i argumentationen för livskunskap är att man villanvända det för att stärka barn och skydda dem från en vardag med många risker. Beroendepå vem som definierar livskunskap är det olika risker man tar fasta på.
– I debatten är det ofta fokus på huruvida livskunskap ska finnas som skolämne eller inte. Jagtycker att det är en ytlig nivå att hålla debatten på! Skolan har ett tydligt socialt uppdrag ochdebatten borde i stället handla om hur man ska göra arbetet på ett kvalitativt och likvärdigtsätt.

Vad överraskade dig?

– Jag visste att det fanns olika tolkningar av livskunskap men att det var så enormt många och så många aktörer inblandade på olika samhällsnivåer hade jag inte väntat mig.

Vem har nytta av dina resultat?

– Resultaten kan förhoppningsvis fungera som en påminnelse om att lärares arbetssätt ska svara mot skolans värdegrund. Utöver lärare kan politiker och skolans myndigheter har nytta av dem.