Många läser språk men stor skillnad mellan kön och klass

Fler elever än någonsin läser moderna språk i högstadiet. Men det finns stora skillnader, såväl regionalt som mellan kön och sociala klasser, visar Josefine Krigh i sin avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad språklärare i engelska och italienska och har alltid funderat över vad det är som gör, eller inte gör, att elever väljer att läsa språk. Under utbildningen arbetade jag en tid som springvikarie men vände tillbaka till akademin igen efter examen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vilka grupper av elever som väljer att läsa språk och vilka grupper av elever som väljer bort att läsa språk. Den handlar även om de utbildningsstrategier som familjer utvecklar i förhållande till språkstudier. Avhandlingen rymmer även en jämförande studie mellan elevers språkstudier i Uppsala och ett antal kommuner i södra Dalarna.

– Avhandlingen bygger dels på registerdata om elever i högstadiet som valt att läsa moderna språk och den andel som gick ut årskurs 9 med betyg i något modernt språk, dels på enkäter till familjer där både föräldrar och barn som går i årskurs 7 svarat på frågor om hur de resonerar kring val av, eller bortval av, språkstudier. Vidare har jag intervjuat föräldrar till barn i årskurs 5 som står inför val av att eventuellt läsa språk.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att de flesta högstadieelever, 85 procent, börjar att läsa språk och att 66 procent av dem går ut med godkänt betyg. Även om det finns regionala skillnader i hur stor utsträckning elever läser ett visst språk (tyska, franska, spanska) är detta är en positiv trend som går att spåra under det senaste årtiondet, åtminstone så långt mina data sträcker sig.

– Språkstudier är mer utbrett hos flickor, framförallt i medelklass och övre medelklass. Klyftan mellan könen är störst i arbetarklass, de som väljer bort att läsa språk är alltså främst pojkar i de lägre sociala klasserna. Det finns också en tydlig koppling mellan betyg och elevers benägenhet att läsa språk. 9 av 10 elever med mellan 216-285 i studiepoäng läser språk men endast drygt var tredje elev med en skolframgång runt medel eller lägre väljer att läsa språk.

– I avhandlingen har jag gjort en uppdelning inom gruppen som vanligen betecknas som varande av utländsk bakgrund: De som är födda i Sverige men med utrikes födda föräldrar respektive de elever som själva är födda utrikes och med utrikes födda föräldrar. Här visar resultaten att de som är födda i Sverige satsar på språk i samma utsträckning som inrikes födda elever med inrikes födda föräldrar. Elever som är utrikes födda läser i lägre grad moderna språk i grundskolan.

– Det vanligaste språkvalet är spanska, därefter kommer tyska. Det gäller för alla yrkesgruppers barn utom barn till universitetslärare, läkare och kulturförmedlare där det näst vanligaste valet är franska. Den jämförande studien visar att tyska är ett vanligare språkval för elever i dalakommunerna jämfört med både riket och Uppsala.

Vad överraskade dig?

– De komplexa mönster som framträdde i de två regionerna vad gäller att välja till och att välja bort. Exempelvis hur en större andel elever ur vissa sociala grupper i södra Dalarna läser språk i högre utsträckning än motsvarande grupper i Uppsala. Det här resultatet kunde jag senare koppla till vilken vikt betyg tillskrivs i de skilda regionerna. Det verkar som att om det inte råder samma konkurrens om åtråvärda utbildningsplatser i gymnasieskolan kan eleverna kosta på sig att fortsätta med språk även om betygen inte är strålande. Det finns inte heller samma tryck på att kliva av språkstudier för att höja andra betyg.

– Med andra ord handlar utbildningsstrategierna för vissa sociala grupper om att välja ett visst språk och vara uthållig, medan det för andra grupper handlar om att veta när det är dags att avbryta studier i relation till generell studieframgång.

Vem har nytta av resultaten?

– Jag hoppas att min avhandling kan bidra till att nyansera debatten om de moderna språkens kris. Det är inte fullt rättvisande såsom den framställs i debatten eftersom fler elever än någonsin läser språk. Det jag bidrar med är kunskap om både vilka elever som läser, och som inte läser, moderna språk i grundskolan vilket är en viktig pusselbit nu när det diskuteras om språkstudier ska göras obligatoriskt för alla elever i grundskolan. Resultaten är till nytta för såväl verksamma inom skolans värld men även beslutsfattare, resultaten påvisar att språkens kris förefaller vara på väg att vända, aldrig har så många elever läst språk i grundskolan. Viss nytta kan även familjer, och ungdomar som står inför att välja språk inom skilda nivåer av skolsystemet.

Susanne Sawander