Många hinder för lärares arbete med inkludering

Fakta

David Paulsrud

Bor i Uppsala
Född år 1984

Disputerade 2024-05-31
vid Uppsala universitet

Avhandling

Inkludering i skolan? Mellan motstridig utbildningspolicy och en mångprofessionell undervisningspraktik

Varför blev du intresserad av ämnet?

− Jag har en bakgrund som högstadielärare. När det kommer till inkludering så hade jag inte alltid möjlighet att anpassa min undervisning efter alla elevers behov till den grad som jag skulle vilja, och som jag tror att jag skulle kunna ha gjort med bättre förutsättningar. Jag upplevde att inkludering i praktiken kunde innebära att lärare görs ansvariga för att hantera väldigt komplexa undervisningssituationer, under villkor som inte alltid är så fördelaktiga. Det är flera faktorer som begränsar lärares möjligheter att anpassa undervisningen, som stora klasser, begränsad undervisningstid och kunskapsmål som ska bedömas. Jag tyckte att det fanns intressanta spänningar här.

Vad handlar avhandlingen om?

− Den handlar om hur idén om inkludering förändrar och förändras i rörelse mellan utbildningens policy och praktik. Jag har gjort en analys av styrdokument för den svenska grundskolan mellan år 1980 och 2011. I den studien har jag fokuserat på hur skolors uppdrag att undervisa elever med olika behov skrivs fram, och hur man kan förstå hur idén om inkludering har samspelat och konkurrerat med andra idéer om skolan när det gäller det uppdraget. Jag har också intervjuat lärare, speciallärare och specialpedagoger i olika skolor för att studera hur de tolkar och översätter det här uppdraget till sin undervisningspraktik. Jag har också tittat på skillnaden mellan hur de olika professionerna förhandlar det här. Slutligen har jag genomfört en analys av observationsstudier som har haft fokus på hur lärare, speciallärare eller specialpedagoger samarbetar kring undervisning av elever med olika behov. Det handlar om det konkreta klassrumssamarbetet när tolkningar omsätts i konkret undervisning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

− Avhandlingen visar på olika typer av motsättningar och hinder som begränsar möjligheterna för lärare och andra lokala skolaktörer att realisera idén om inkludering. Skolans styrdokument präglas av motstridigheter, och inkluderande ambitioner blandas med andra prioriteringar och mål som kan vara inkluderande i vissa avseenden men exkluderande i andra. Både i studier av styrdokument och i intervjuer med pedagogisk personal så framträder det hur både policy och praktik domineras av ett överordnat fokus på kortsiktig måluppfyllelse. Det kan få som konsekvens att inkludering blir någonting annat. Det kan förvandlas till en fråga om placering och kanske ytliga anpassningar av undervisningen i syfte att elever ska nå mätbara kunskapsmål på kort sikt. Andra dimensioner eller aspekter av inkludering kan nedprioriteras när det handlar om delaktighet, känsla av tillhörighet och elevers utveckling i ett längre perspektiv.

− Samtidigt så visar avhandlingen hur lärare, speciallärare och specialpedagoger arbetar aktivt med att tolka och översätta frågan om inkludering utifrån sitt professionella omdöme, och genom att hantera olika dilemman som är kopplade till inkludering. Ett dilemma kan vara hur läraren ska prioritera mellan den enskilde eleven med större behov kontra resten av klassen, och hur till exempel krav på ökad måluppfyllelse ska balanseras mot elevens faktiska behov här och nu. Det här är någonting som de här aktörerna jobbar med aktivt och kreativt och avhandlingen ger exempel på pedagogiska praktiker som kan anses framgångsrika från ett inkluderingsperspektiv.

Ett dilemma kan vara hur läraren ska prioritera mellan den enskilde eleven med större behov kontra resten av klassen, och hur till exempel krav på ökad måluppfyllelse ska balanseras mot elevens faktiska behov här och nu.

David Paulsrud

Vad överraskade dig?

− Till viss del blev jag lite överraskad av hur enkelt det verkade för de intervjuade lärarna, speciallärarna och specialpedagogerna att växla mellan ganska motstridiga sätt att tala om sin undervisning i intervjuerna. I vissa fall verkar till exempel ett starkt fokus på kortsiktig måluppfyllelse mer eller mindre tas för givet i vardagsnära beskrivningar av skolpraktiken. Samtidigt som man i mer abstrakta reflektioner kring undervisning kunde ge uttryck för helt andra idéer om skolan. Det kan jag känna igen från mina egna erfarenheter. Läraryrket är otroligt intensivt och det finns inte alltid möjlighet att ifrågasätta och reflektera kring alla krav och uppgifter.

Vem har nytta av dina resultat?

− Resultaten kan vara intressanta för skolpolitiker, skolledare, lärare, speciallärare och specialpedagoger. Jag avser inte att berätta för lärare hur de ska arbeta, men jag hoppas att jag kan medvetandegöra olika motsättningar och förgivettaganden som kan utgöra hinder, till exempel i undervisningen av elever med olika behov, och kanske på så sätt ge verktyg för att kunna reflektera kring de frågorna. Lärare kanske kan få nya infallsvinklar i sitt sätt att ta sig an uppdraget tillsammans med sina kollegor.