Många hinder för elevers lärande i matematik i Sverige och Etiopien

Fakta

Abraham Kumsa Beyene

Bor i Solna
Född år 1980

Disputerade 2023-12-01
vid Stockholms universitet

Avhandling

Obstacles to students’ learning of the limit concept. A comparative study

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som matematiklärare på olika nivåer i Etiopien och har sett att mina elever har haft svårt att lära sig begreppet gränsvärde. Så intresset kommer från min erfarenhet som lärare. Jag ville förstå varför eleverna har svårigheter med begreppet och ta reda på vilka hinder som finns för deras lärande, och om det finns likheter och skillnader i hindren mellan olika kontexter.

Vad handlar avhandlingen om?

– Många elever, både på gymnasiet och universitetet, har svårt att förstå och använda kalkyl och grundläggande begrepp inom området. Jag har undersökt och jämfört hinder för elevers lärande av begreppet gränsvärde, som lärs ut i gymnasieskolan i Sverige och Etiopien, två kulturellt olika kontexter.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har kunnat identifiera tre olika huvudkategorier av hinder för eleverna. Den första kategorin är epistemologiska hinder kopplade till hur svårt begreppet är, och till att begreppet är ett så kallat tröskelbegrepp. Jag kan också konstatera att begreppet gränsvärde inte bara är svårt att förstå för elever idag, det har även varit svårt att förstå för matematiker historiskt sett. Den andra kategorin handlar om didaktiska hinder som hänger ihop med undervisningsmetod. Den tredje kategorin handlar om kognitiva hinder och elevers förmåga att använda sina tidigare kunskaper för att lära sig ny kunskap, där det finns en diskrepans mellan tidigare kunskap och den nya kunskapen som eleverna behöver i lärandet. I avhandlingen ger jag flera exempel på hinder för elevers förståelse inom de tre olika aspekterna som lärare behöver vara medvetna om.

I avhandlingen ger jag flera exempel på hinder för elevers förståelse inom de tre olika aspekterna som lärare behöver vara medvetna om.

Vad överraskade dig?

– Att hinder inom de olika aspekterna samspelar och är beroende av varandra. Exempelvis påverkar ett hinder som handlar om hur svårt begreppet är att förstå, hur lärare undervisar och vad eleverna lär sig. Det andra som överraskade mig är att vissa hinder hänger ihop med undervisningens kontext och kultur. Jag gjorde min undersökning i Etiopien och i Sverige. Det finns många epistemologiska hinder som är identiska i båda länderna, men didaktiska och kognitiva hinder skiljer sig mycket åt mellan de två kontexterna i min forskning. I Sverige använder man exempelvis teknologi i matematikundervisningen på gymnasiet, och det finns en viss typ av hinder som hänger ihop med det, även om det också finns viktiga fördelar. I Etiopien använder de inte teknologi i undervisningen på gymnasienivå och eleverna kan därför inte dra nytta av fördelarna med det. Det är ett tydligt exempel på hinder som hör ihop med undervisningsmetod och kontext.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare och blivande lärare, men också läromedelsförfattare och de som utformar läroplaner.