Självbild är oerhört viktig för elevers läsförmåga
Lena Swalander blev förvånad när upptäckte hur mycket 14-åringars läsförmåga varierade. I sin avhandling har hon undersökt vilken betydelse självbild, tilltro till sin egen förmåga och förutsättningar i hemmet har för elevers läsförmåga. Resultaten visar att självbilden var enormt viktig: alla elever kan inte nå LIKA långt, säger hon, men vi kan ge dem förutsättningarna för att nå sitt EGET yttersta.
Hur blev du intresserad av ämnet?
-Egentligen var det faktiskt lite slumpartat – det här med självbild har jag varit intresserad av sedan tidigare, men att min forskning kom att handla om just läsförmåga berodde på att jag kom i kontakt med Kerstin Taube och fick möjlighet att ingå i hennes forskargrupp.
Vad handlar avhandlingen om?
– Jag försöker förstå varför läsförmåga varierar: flera av eleverna som ingår i studien är 14 år, man förväntar sig att alla i den åldern ska kunna läsa, men så är det inte. Jag ville undersöka vad det beror på, vilka faktorer är det som spelar in? Det visade sig att självbild, tilltro till sin egen förmåga samt förutsättningar i hemmet var viktiga faktorer som hade stor betydelse för elevernas läsförmåga.
– Jag valde ut elever som både hade god och mindre god läsförmåga, och intervjuade dem för att undersöka deras självbild. Det visade sig att det var en oerhört stor skillnad mellan självbilden hos en god läsare och en dålig läsare. Det blir som en uppåtgående eller neråtgående spiral: elever som kan, lyfts av sina resultat och får en god självbild, elever som inte kan, tycker inte att det är någon idé att ens försöka – det kommer ändå inte att gå.
– Slutligen besökte jag även en tvåa där man hade ett självreglerat arbetssätt, de arbetade bland annat mycket med datorer och att skriva. När jag jämförde de här elevernas läsförmåga med resultaten från den nationella utvärderingen 1995, visade det sig att de här eleverna läste mycket bättre.
Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?
– Att självbilden är så oerhört viktig. Vi måste jobba mer med det, alla kan inte nå lika långt, men det är viktigt att det finns förutsättningar för att nå så långt som man själv kan, i synnerhet för att undvika en negativ spiral.
– Mina resultat visade att andraklassarna med det självreglerande arbetssättet hade god läsförmåga, och det är resultat som jag tycker att det är jätteviktigt att gå vidare med: vad var det som hände i den där klassen, vilka faktorer var det som gjorde att deras läsförmåga var så bra?
Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?
– En förvåning var att hemmets förutsättningar trots allt inte hade så stor betydelse som jag trodde, jag hade förväntat mig att det skulle vara annat som skulle slå igenom mer, med tanke på hur enormt viktig självbilden visade sig vara. Jag blev nog också lite negativt förvånad när jag intervjuade 14-åringarna och insåg hur de ser på sig själva och skolan. Det var så otroligt tydligt att de hade en dålig akademisk självbild. Elever med positiv självbild hade förmågan att ta ansvar för sitt eget lärande och utvecklade goda lärstrategier, medan elever med negativ självbild helt enkelt inte kunde uppbringa kapaciteten att nå längre.
Vem har nytta av dina resultat?
– Jag hoppas att lärare i fältet har nytta av dem, för att se vad som är viktigt att arbeta med, vad det beror på, och vad man kan göra för att underlätta för sina elever. Det här är, som alltid, en politisk fråga – ytterst handlar det om resurser, att verkligen satsa på skolan. ”En skola för alla” är egentligen inte en skolan för någon: varken hög- eller lågpresterande elever kommer till sin rätt i dagens skola. De högpresterande utmanas inte, de lågpresterande känner sig dåliga och bryr sig inte. Det är i så fall en skola för de elever som ligger i mitten. Det är ingen som ifrågasätter att det är svårt att hitta varje elevs unika nivå där de behöver bli utmanade, men samtidigt är det ändå det som är målet. Det är oerhört viktigt att eleverna utvecklar en god självtillit och blir utmanade på rätt sätt. Oavsett om de är hög- eller lågpresterande.
Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?
– Förhoppningsvis får man upp ögonen och ser hur viktiga de här faktorerna är. Samtidigt vill jag verkligen vill poängtera att det krävs resurser om lärare med 30 elever i varje klass ska kunna se varenda elevs individuella nivå och utmana dem på rätt sätt.
Hedda Lovén