Luddig kursplan skapar otydlighet inom idrott och hälsa

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Genom mitt jobb som idrottslärare och som lärarutbildare på Malmö högskola sedan 20 år har jag sett att det finns svårigheter i att precisera vad ämnet idrott och hälsa ska innehålla och vilket värde ämnet har i skolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har studerat ämnet idrott och hälsa i år 9 i grundskolan utifrån tre nivåer: Vad som står i kursplanen, vad lärarna säger och anser att ämnet ska innehålla samt vad som faktiskt sker under lektionerna. Jag har studerat och analyserat kursplanen, intervjuat sex lärare samt videofilmat 20 lektioner där dessa sex lärare undervisar.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– De faktiska resultaten av studien visar på att det finns både likheter och skillnader mellan de tre olika nivåerna. När det gäller likheter mellan kursplanen, vad lärarna säger och vad som sker på lektionerna syns skolans fostransuppdrag tydligast. I kursplanen poängteras just fostransuppdraget inom idrott och hälsa som ett medel att exempelvis stärka elevernas självförtroende, samarbetsförmåga men också att bidra till fortsatt intresse för fysisk aktivitet. Den här uppfattningen om ämnet delas av lärarna.

– Skillnaderna mellan kursplanen, vad lärarna säger och vad som sker på lektionerna är större än likheterna. I kursplanen betonas i hög grad hälsoaspekten, vilket kanske inte är så konstigt med tanke på det starka hälsofokus i samhället och enligt kursplanen ska ämnet bidra till kunskaper om allt från kost till att kritiskt bemöta missförhållanden som kan förekomma i samband med olika typer av fysiska aktiviteter, som det står i Lpo 94. Hälsa är en bärande del medan idrott ges en otydligare framskrivning i kursplanen. Lärarna däremot både formulerar och bygger undervisningen på olika idrotter och utveckling av fysiska kvaliteter. Hälsoaspekten kommer främst in i undervisningen genom att fysisk aktivitet leder till hälsa. Hälsa framträder därmed inte lika tydligt i verksamheten som på kursplanenivå.

– Nästa fråga är egentligen intressantare, nämligen varför de här likheterna respektive skillnaderna finns? Mina slutsatser är att det saknas konsensus om vad ämnet idrott och hälsa faktiskt ska innehålla och leda till. Ämnet har en otydlig kärna, kursplanen är spretig och otydlig, vilket ger stort utrymme för egna och olika tolkningar. Det finns inte heller någon gemensam begreppsapparat i ämnet och allt detta öppnar upp för olika aktörers inflytande, både vad gäller kursplanen och vad som sker på lektionerna. Den allmänna hälsodiskussionen i samhället har gett starka avtryck i kursplanen medan föreningsidrottens aktörer i högre grad påverkar det som händer under lektionerna. En orsak till det senare är förmodligen den starka anknytning som många lärare och elever själva har till föreningsidrotten.

– I min studie för jag även ett resonemang huruvida ämnet har en plats i dagens skola eller inte, där jag lyfter fram det som är ämnets unika bidrag till barns och ungas utveckling och lärande. Här diskuterar jag bland annat begreppet fysisk bildning. Det handlar kort sagt om en verksamhet som medverkar till elevernas kunnande och vetande inom den etablerade idrottskulturen såväl som skapande och konstruktion av ny idrottskultur. Idrott och idrottskultur ska här förstås ur ett vidgat perspektiv.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Kanske inte direkt förvånade men vad som framkom väldigt tydligt var hur omfattande och svepande kursplanen är. Den innehåller väldigt många olika begrepp och ger få avgränsningar om vad ämnet idrott och hälsa faktiskt ska omfatta. Det här leder förstås till att lärare har svårt att tolka kursplanen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att den är ett bidrag till diskussionen om urvalsprocesser i pedagogisk verksamhet i allmänhet och inom ämnet idrott och hälsa i synnerhet. Andra som kan ha nytta av min studie är idrottslärare men också skolledare och skolpolitiker och såklart andra intresserade.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Jag hoppas avhandlingen kan bidra till en kunskapsutveckling inom fältet och därmed att skapa en tydligare begreppsapparat kring hur ämnet ska tolkas och genomföras.