Från politisk retorik till meningsfulla mål i skolan

Hur blev du intresserad av ämnet?

– I mitt arbete som både socionom och lärare har jag sett hur skolan ständigt brottats med frågor om gott och ont, rätt och fel. Rättvisa, jämlikhet och solidaritet är uttryck som vi anser befängt att betvivla men som rymmer många frågor när de ska anpassas i en verklighet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Hur en grupp pedagoger fyller retoriken om skolan med mening. Min utgångspunkt är att skolan är en arena för en maktkamp mellan olika diskurser, det finns ju en mängd olika grupper i samhället som vill skaffa sig inflytande över skolan. I avhandlingen analyserar jag de språkliga processerna när en grupp pedagoger tillsammans och var för sig gör uppdraget meningsfullt för dem.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Retorikens möte med den pedagogiska vardagen. Meningsskapandet sker genom kamp om makt över att fylla retoriken med sin mening. De pedagoger som behärskar symbolspråket i de styrdokument som skolan arbetar efter är också de som i gruppsamtalen får tolkningsföreträde. Den tolkningen är dock inte alltid densamma som den enskilde pedagogens som ofta skapar en mer vardagsnära och emotionell mening av retoriken.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– En hel del. Mest överraskande var hur elevers olikhet hanteras. I en ”skola för alla” ingår att se olikhet som en resurs. Men för att verksamheten ska fungera görs försök att anpassa den så att det störande försvinner. Elever som fått någon diagnos ges exempelvis inte samma utrymme i pedagogernas samtal, eftersom man genom diagnosen anser ämnet utagerat och barnet ses därför inte längre som störande. Barn som upplevs som problematiska men som inte fått någon diagnos upptog däremot stor del av samtalsutrymmet. Det blev uppenbart hur elevers olikhet som resurs krockar med målet att få verksamheten att fungera. Det här är stora frågor som behandlas väldigt slarvigt därför är det är viktigt att tala om begreppet en skola för alla och vad det i praktiken innebär.
– Likaså blev jag överraskad av hur svårt det är att hantera andra åsikter än de som ingår i skolans värdegrundskanon. När värden sluts och blir omöjliga att ifrågasätta, blir det också svårt att möta och bemöta andra sätt att tänka.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att mitt arbete kan uppmuntra till att ställa nya frågor, inte att slå fast sanningar. Jag tror att det är viktigt att vi destabiliserar det som vi tar för givet gott och diskuterar de frågor som följer av det.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Förhoppningsvis inser skolledningen att man måste ge utrymme för samtal om de här frågorna. Pedagoger har i regel en stor vilja att hantera dessa svåra dilemman men de behöver både stöd och handledning i det samtalet.

Susanne Sawander