Förändrade sociala relationer = sämre handlingsutrymme

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Jag är uppväxt i en lärarfamilj och har lyssnat på många middagsdiskussioner om lärares arbete och skolan – det har funnits med mig under hela min uppväxt. När jag blev äldre arbetade jag extra inom skolan som outbildad lärare och fick då för första gången uppleva verksamheten ”backstage” och inte som elev, och det tror jag också har präglat mitt forskningsintresse. I samband med att jag blev färdig med min grundutbildning på universitetet kom ett beslut om att studera tillblivningen av Luleå Gymnasieby, ett projekt där man skulle bilda ett campus med en gemensam gymnasieskola för alla elever – istället för det tidigare systemet med flera olika gymnasieskolor. Jag fick fria händer att välja fokus i detta skolutvecklingsprojekt, vilket ledde till att avhandlingen kom att handla om den här specifika gymnasieskolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om gymnasielärares arbetsvillkor idag, mer specifikt om spänningen mellan lärarprofession och skolorganisation. Generellt sett har vi haft ganska stora förändringar i den offentliga sektorn under det senaste decenniet, inte minst vad gäller skolan, vilket gör det intressant att titta närmre på hur arbetsvillkoren ser ut för gymnasielärare idag. Jag hade tidigare gjort en pilotstudie som handlade om lärares arbete och såg då att en förändrad styrning av organisationen påverkade professionen och hur lärarna utövade sitt yrke. Det skapade den här spänningen mellan profession och organisation som jag har valt att titta närmre på i avhandlingen.
– Avhandlingen är en kvalitativ studie där jag har intervjuat gymnasielärare (de flesta hade lång erfarenhet av läraryrket men några var nyutexaminerade) samt studerat ett antal relevanta styrdokument.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Jag skulle inte säga att resultaten är på något sätt banbrytande utan de bekräftar snarare tidigare studier om lärares arbetsvillkor. Det intressanta med min studie är att den visar vilken oerhörd vikt sociala relationer har för lärarnas arbete. Relationer till elever, kollegor, rektorer och policys såsom läroplanen är viktiga för hur lärarna upplever sina arbetsvillkor generellt, men påverkar också synen på det egna handlingsutrymmet. Även läraridentiteten spelar en viktig roll för hur man upplever arbetet och handlingsutrymmet – något hårddraget kan man säga att det finns två typer av lärare: den ena är i linje med och uppskattar organisationen som den ser ut idag, till exempel införande av tvärvetenskapliga arbetslag, den andra finner sin identitet i något annat, till exempel ämnet, och anser istället att arbetet bör organiseras utifrån det. Tillhör man den senare gruppen så kan det bli problematiskt att arbeta i en organisation som är organiserad tvärvetenskaplig om man själv anser att det är ämnet som bör stå i förgrunden och styra arbetet. För dessa lärare blir det svårt att odla relevanta sociala relationer, eftersom verksamhetens tvärvetenskapliga organisation krymper den möjligheten. Det hela blir en kedja där arbetsorganisationen påverkar de sociala relationerna, som i sin tur påverkar lärarnas handlingsutrymme. Organiseringen av verksamheten leder helt enkelt till att olika sociala relationer får olika mycket plats, och med tanke på hur betydelsefullt socialt stöd var för lärarna i studien så är det egentligen inte underligt att det får effekter på deras känsla av handlingsutrymme.
– I avhandlingen framträder också ett stort glapp mellan policy och praktik: det finns en stor skillnad mellan retoriken kring hur lärares arbete ska organiseras och hur lärarna själv ser på det – och det är en mycket mer mångfacetterad bild än den man har på ledningsnivå.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Spänningen mellan organisation och profession var mycket större än jag trodde. Och jag förvånades också över att lärarna explicit uppgav att de hade ett ganska stort handlingsutrymme samtidigt som de berättade om inskränkningar och svårigheter. I det avseendet tror jag i och för sig att en viss yrkesstolthet är inblandad: man skapar helt enkelt strategier för att kunna hantera ett inskränkt handlingsutrymme på olika sätt. En sådan strategi är ”coping”, det vill säga att man hanterar och anpassar sig efter situationen så att man ändå är nöjd.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare, som kan använda resultaten som diskussionsunderlag när det gäller situationen i skolan idag. Jag tror också att policyskapare kan ha nytta av resultaten när de ska titta på hur skolans och lärares arbete ska kunna formas på ett bra sätt framöver. Det finns en retorik som man hör ganska ofta som går ut på att eleven ska stå i centrum, men jag menar att lärarna också måste lov att stå i centrum – och att det ena inte utesluta det andra. Om eleverna ska må bra och få en god lärandemiljö så måste lärarna också trivas.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– I avhandlingen tar jag upp hur man kan försöka hantera de situationer som uppstår i spänningsfältet mellan profession och organisation på bästa sätt. Jag tror att om man läser någon annans forskning så kan man bli stärkt av att det finns andra som delar samma upplevelser – din vardag kan också vara någon annans vardag.

Hedda Lovén