Mattelärare styrs i stor utsträckning av läroboken

Hur blev du intresserad av ämnet?

-Jag ville utbilda mig till mattelärare, så jag började läsa matematik och upptäckte att det var så himla roligt – det tyckte jag inte när jag gick i skolan! Jag hade ingen aning om att jag hade en viss talang för det, jag minns det bara som tråkigt, aldrig som svårt. Att avhandlingen sen kom att röra sig kring de didaktiska frågorna, främst matteböcker, beror faktiskt på mina barn. De visade mig sina matteböcker när de kom hem från skolan och jag såg då att det från ett matematiskt perspektiv fanns en del konstigheter i dem. Jag fann det anmärkningsvärt att böckerna var så dåliga. När jag började forska så insåg jag dock att det är mer komplext än att bara förbättra matteböckerna.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag undersöker lärobokens styrande roll ur olika perspektiv, man kan säga att jag har tittat närmre på läroboken som ett objekt i sig – vad erbjuder den egentligen? Jag har även studerat förändringar i läroplanen i förhållandet till förändringar i läroböckerna: följer läroboken verkligen läroplanen? För att undersöka hur läroboken används i klassrummet har jag analyserat videoinspelningar (gjorda av KULT-projektet) av mattelektioner i årskurs åtta och nio, och försökt svara på vid vilka tidpunkter läraren använder läroboken, hur eleverna organiserar sig och hur lärare och elev interagerar.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Att läroboken styr betydligt mer än vad man kan tro. Både genomgångar och matematiska begrepp följer ofta läroboken nära, vilket kan vara både bra och dåligt. Det är viktigt att lyfta fram att lärare KAN hamna i problem när de bli alltför styrda: ibland är matteboken onödigt krånglig och gör det svårt för läraren att förklara, eller så kan det finnas ett fel i facit som läraren väljer att ignorera vilket leder till att eleverna felaktigt tror att de har gjort rätt för att deras svar överensstämmer med facit.
– En uppgift som INTE är tagen ur läroboken kan ofta bli mer dynamisk och öppna upp för andra arbetsformer: när läraren frångår boken blir det möjligt att variera undervisningen på ett annat sätt. En viktig slutsats är att det kan vara nyttigt för lärare att fråga sig vad boken kan tillföra – och vad man måste ta in från annat håll. Det handlar absolut inte om att man ska välja bort läroboken, snarare om att problematisera och fundera lite mer över vilket verktyg det är man håller i.
– Ett problem är att det har blivit cirkelgång i läromedelsproduktionen: förlagen anpassar sig till det som lärarnas efterfrågan, det sker ingen utveckling. Som lärare tycker jag att man ska börja fundera över HUR man väljer böcker, samtidigt som läromedelsförlagen måste satsa mer på att ta fram fler läroböcker i samförstånd med lärare. Visst händer det saker, jag ser ju att läromedelsförlagen vill utveckla utgivningen, men jag tror ändå att frågan skulle må bra av att lyftas ytterligare. Det handlar dock inte BARA om att utveckla rätt läromedel, lärarna måste också använda böckerna på rätt sätt och få veta hur det är tänkt.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Två av de tre lärare som deltog i studien väldigt erfarna, trots det styrdes deras undervisning av läroboken. Det förvånade faktiskt mig, de var ju så duktiga i matematik och hade goda förutsättningar för att för att frångå boken. Det visar att det här inte är en ”osäkerhetsfråga” som bara drabbar nyblivna, oerfarna lärare. Jag tror dock inte att de här lärarna egentligen var MEDVETNA om hur styrda de var. Samtidigt så får vi inte hamna i en situation där det är fult att använda läroböcker, det handlar ju inte om att skuldbelägga lärare på något sätt – det här är ju ett verktyg som underlättar ju deras vardag. Vad det handlar om är att utveckla verktyget och göra lärare medvetna om bättre lösningar – inte att slänga ut läroboken!

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst lärare, men även läromedelsförlag och författare. Jag tror att man behöver lyfta diskussionen om hur man kan skapa ett bra läromedel som stämmer överens med läroplanen. Det finns mål i läroplanen som inte syns i böckerna: i kursplanen för grundskolan står bland annat att eleven ska ha förståelse för matematikens roll i samhället och den historiska utvecklingen, men tittar man i matteböckerna så finns det väldigt lite skrivet om det.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Jag tror nog inte att själva avhandlingen kommer att bli någon kioskvältare, men det viktigaste är ändå att på något sätt väcka intresse för de här frågorna. Jag tror även att resultaten kan bidra till man blir medveten om sin undervisning på ett nytt sätt – som jag sa tidigare så tror jag inte att lärarna i studien var medvetna om hur styrda de var av läroboken. Om man jämför med Frankrike eller Tyskland så märker man att de inte alls arbetar med läroboken på samma sätt som vi gör i Sverige, där har den mer karaktären av ett komplement. Det finns inslag av tradition i vårt sätt att både välja och använda läroböcker som vi kan behöva ändra på. Läromedel KAN vara uppbyggda på andra sätt – jag skulle vilja se en utveckling mot mer flexibla arbetsmaterial, olika typer av böcker som gör det lättare att variera undervisningen. Som det ser ut nu så bevarar materialet hela tiden samma struktur: det behöver helt enkelt hända något!

Hedda Lovén