Lönsamt för komvuxstudenter att läsa vidare

Det lönar sig för komvuxstudenter att studera vidare på universitetet, både genom högre lön och minskad risk för arbetslöshet. Det är ett av resultaten i Linn Karlssons forskning, som också visar att kvinnor relativt sett har bättre studieresultat på högskolan än män som haft samma betyg eller samma poäng i högskoleprovet.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är nationalekonom i grunden och intresserad av samhällsfrågor. Efterhand upptäckte jag att metoder från nationalekonomin kan användas för att studera olika utfall av utbildning. Det kan till exempel handla om olika vägar till högre utbildning – frågan om vem som blir antagen eller inte får stora konsekvenser.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är fyra fristående delar. Det huvudsakliga temat är andra chansen, alltså hur det fungerar att kompensera för eller ta i kapp något man missat. Det handlar både om komvux och om högskoleprovet. En av uppsatserna avviker från temat. Det är en analys av sambandet mellan datoranvändning och testresultat i grundskolan.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– En studie visar att studenter på universitetet som antagits via betyg klarar sig bättre än de som antagits via högskoleprovet. Vi har specialstuderat de som antogs med lägst antagningspoäng och sett att en liten omallokering av de ”sista” platserna skulle kunna få effekter. Det gäller framför allt för vissa utbildningar, exempelvis ingenjörsutbildningar, där det finns ett bredare spann i antagningspoängen. Däremot skulle det ha mindre betydelse med en omallokering på exempelvis juristprogrammet. Där är det små skillnader mellan gruppens resultat på högskoleprov och betygsmeriter. En annan studie visar att kvinnors studieresultat på universitet generellt blir bättre än vad deras betyg eller resultat på högskoleprovet förutspår. Studien jämför kvinnors och mäns studieresultat i relation till betyg eller högskoleprov.

– Den fjärde studien visar att det är lönsamt för personer som studerat på komvux att studera vidare på universitetet. Jag har funnit en positiv effekt både i form av löneutveckling och minskad risk för arbetslöshet.

– I studien om datoranvändning syns ett negativt samband mellan daglig användning i skolan och hemma och testresultaten i matematik och naturvetenskap i TIMSS för årskurs 4. Det negativa sambandet i testen gäller särskilt när det handlar om daglig användning av datorer. Måttlig användning hemma, veckovis eller månadsvis, har däremot en positiv association. Tidigare studier har pekat i samma riktning.

Vad överraskade dig?

– Kvinnor har relativt sett bättre studieresultat på högskolan än män även om de kom in på samma betyg eller samma poäng i högskoleprovet. Kvinnor tenderar att ta fler poäng i de kurser de registrerat sig för jämfört med män, oavsett var på antagningsskalan vi tittar.

Vem har nytta av dina resultat?

– Beslutsfattare som vill veta mer om hur antagningsgränser påverkar studentsammansättningen. Om man vill maximera studieresultaten så verkar det som att fler ska tas in på betyg, samtidigt skulle det påverka studentsammansättningen och vi vet att det finns en snedrekrytering till universitetet. Det är också tydligt att det ser olika ut för olika program.

Susanne Rydell