Läroämnenas legitimitet avgör elevinflytandet

Hur blev du intresserad av ämnet?

– När jag arbetade som sjuksköterska insåg jag att människor gjorde ett mycket bättre arbete om de får vara med och påverka. När jag sedan praktiserade det som lärare i min undervisning på gymnasieskolan på 70-talet märkte jag att det var trögt att få eleverna med sig i de här frågorna. Eftersom jag tycker elevinflytande är oerhört viktigt blev jag intresserad av att ta reda på mer om elevers inflytande över undervisningen. Dessutom är en av läroplanens målsättningar att fostra demokratiska medborgare och därför blir det också viktigt för skolan att lära eleverna hur det är att ha inflytande, vad som är möjligt inflytande och vart gränserna går.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har studerat elevinflytande både ur elev- och lärarperspektiv. En huvudfråga har varit hur undervisningsinnehållet bestäms och vilka möjligheter till inflytande eleverna har. Jag har studerat detta i tre olika ämnen: matematik, svenska samt ett yrkesämne, och följt undervisningen från kursens start till dess slut. Förutom att observera undervisningen har jag genomfört intervjuer med lärare och elever samt analyserat elevernas anteckningar och prov.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Att både lärare och elever VILL ha elevinflytande. Det är en mycket tydlig ambition hos lärarna – samtidigt som det är något eleverna efterfrågar. Men när lärarna arbetar med elevinflytande refererar de hela tiden till styrdokumenten, som får avgöra vilka möjligheter till inflytande eleverna har. Styrdokumenten sätter därför ramen för elevinflytandet. Eleverna, å sin sida, vill utöva inflytande genom att få välja ett undervisningsinnehåll som de är intresserade av. Ambitionen måste därför bli att dessa två möts: det som är intressant måste finnas inom ramen för det som är möjligt i enlighet med styrdokumenten.
– Ett annat resultat är att eleverna efterfrågade tydligare riktlinjer: vad ÄR möjligt inflytande, på vilket sätt, inom vilka områden? De söker faktiskt efter information om det här, och önskar sig en dialog med läraren, att man ska kunna resonera sig fram till ett innehåll. Resultaten visar även att eleverna är mer intresserade av att engagera sig i frågor om arbetsformer, och mindre intresserad av innehållsfrågan. Det är tydligt att de vill ha fasta ramar för arbetet, vilket i och för sig är ganska förståeligt: eleverna vill bli färdiga inom skoldagens ram, för att sedan kunna vara lediga.
– Sen är det även så att ett innehåll kan ha olika legitimitet beroende på ämne, vilket också har betydelse för vilket inflytande eleverna förväntar sig. Ta till exempel matematik, ett ämne som är jämförelsevis hårt styrt av kursplanen vad gäller innehåll. Där har eleverna ganska stor förståelse för att det inte finns utrymme för så mycket inflytande, de accepterar att man ”måste kunna” vissa saker, och att läraren därför kör på i en viss takt för att hinna med. Däremot så tycker eleverna att de bör ha mer inflytande över svenskämnet, där kursplanen är vid– de anser att deras önskemål om ett visst innehåll bör väga minst lika tungt som lärarens. En viktig slutsats är därför att man MÅSTE betrakta elevinflytande i relation till kursplanernas målformuleringar, eftersom dessa styr så pass mycket.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Att ämnenas legitimitet hade så stor betydelse för elevernas syn på inflytande. En annan överraskning var att läroböckerna fortfarande har en så stark styrning över innehållet i skolan. Dagens läroplan och kursplaner förespråkar ju en målstyrning och öppnar egentligen upp för en större variation av innehållet än vad som egentligen är fallet i skolan.
– Det förvånade mig också att eleverna så tydligt framhåller att ”a och o är lärarens inställning” och att åstadkomma en dialog och interaktion mellan elever och lärare verkar vara viktigt för att eleverna skall kunna utöva ett erbjudet inflytande.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tror att lärare kan ha nytta av resultaten i sitt praktiska arbete. Det finns massor att hämta i min studie, så förhoppningsvis kommer lärare att vilja läsa den.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Avhandlingen ger ju många bilder av hur eleverna resonerar kring inflytande, som kan komma lärarna till godo. Dewey, som har influerat vår läroplan under lång tid, skriver om vikten av att utgå från elevernas erfarenhet. Det är ju sånt som varje lärare vet: du börjar med det eleverna kan. Men det är också lärarens uppgift att se hur de kunskaper, erfarenheter och intressen som eleverna tar med sig in i skolan kan användas i undervisningen för att uppnå de mål som läroplanen ställer upp.

Hedda Lovén