”Om vi då tar och tittar lite på din skolsituation…”

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Jag blev intresserad av samtal när jag studerade språkvetenskap. Under början av utbildningen fick vi i uppgift att studera ett samtal, och jag valde då en äldre inspelning från 50-talet mellan två familjemedlemmar och en anställd dräng. Det är arbetsgivaren och hans bror som för samtalet med drängen, och genom det finns en direkt koppling till utvecklingssamtalet: det handlar om ett institutionellt samtal, som kännetecknas av att det finns en ojämlik fördelning av rättigheter och skyldigheter mellan samtalsparterna. I det institutionella samtalet har ofta ena parten samtalet som en del av sitt yrke, ett exempel är polisförhöret. Du kan jämföra det med det vardagliga samtalet för att belysa skillnaden: där har båda parter rätt att ställa motsvarande frågor till varandra, de kommunicerar på lika villkor – men i ett polisförhör finns inte samma förutsättning mellan samtalsparterna.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag tycker vi ska börja med det omvända – vad avhandlingen INTE handlar om. Den handlar inte om hur man samtalar på bästa sätt, utan om vad som händer mellan människor under ett utvecklingssamtal. Vilka problem, så kallade kommunikativa dilemman, stöter man på under samtalets gång, och hur löser man dessa? Ett exempel på ett sådant kommunikativt dilemma är när du har två alternativ i ett samtal, varav ingen upplevs som särskilt bra. Du måste förmedla att Kalle tyvärr inte är högpresterande i matematik just nu, och det är inte precis någon rolig uppgift. Men samtidigt är alternativet, att inte säga något alls, inte heller bra. Frågan är hur vi tar oss förbi sådana här hinder – hur agerar vi? Vilka medvetna och omedvetna strategier finns?
– Ett utvecklingssamtal är egentligen ett ganska trivialt samtal: konsekvenser kan inte jämföras med det av ett polisförhör eller ett allvarligt sjukdomsbesked. Trots det är ett utvecklingssamtal känsligt: eleven och föräldrarna är ofta lite nervösa, samtidigt som läraren oroar sig för att ta upp ämnen som är känsliga eller svåra – och som därmed kan såra. Det finns en risk för att det man säger misstolkas som kritik och överdimensioneras. Redan från början finns alltså en medvetenhet om att vissa ämnen utgör riskmoment i samtalet, som läraren ofta drar sig för att ta upp. Att säga att Rickard är duktig utgör inget riskmoment, men att säga att han stör sina klasskamrater är förenat med en tydlig potentiell fara i samtalet. Just därför kallar jag utvecklingssamtalet för ett riskabelt samtal.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Ett av syftena med avhandlingen var att göra mer publikt vad som sker bakom lyckta dörrar. Men jag ville också synliggöra att det finns en allmän uppfattning om att ansvaret för hur samtalet utfaller bärs av läraren ensamt. Ett viktigt resultat är därför att samtalet blir vad lärare, elev och förälder gör av det tillsammans. Mycket av det som sker i samtalet är mer eller mindre medvetna och omedvetna rutiner. Om vi reflekterar över hur vi beter oss under ett utvecklingssamtal, kan vi också skapa en ökad insikt i varför vi agerar som vi gör.

Vad hittade du under arbetes gång som förvånade och överraskade dig?

– Materialet som ligger till grund för min avhandling består dels av samtal som jag har spelat in själv, dels har jag fått tillgång till tidigare insamlat material. När jag lyssnade igenom det äldre materialet, slogs jag av hur tydlig systematiken i samtalen var. Efter ett tag visste jag på förhand när det skulle uppstå ett problem i samtalet: det gick att höra på sekunden när läraren skulle ta upp något som var jobbigt. Det var en riktig aha-upplevelse att det som händer är återkommande och ingen slump – det finns tydliga mönster!

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt lärare, men även lärarstudenter och lärarutbildare. Lärare upplever ofta att de bär 90 % av ansvaret för hur samtalet går. Deras uppgift är att styra, och blir resultatet dåligt slår det tillbaka på dem. Det är en börda som kan minskas genom synliggörandet av de andra faktorer som inverkar på hur samtalet utfaller. Ingen kan ensam bära ansvaret för hur samtalet utvecklas: om vi uppmärksammar de faktorer som är av betydelse för hur samtalet fortlöper, kan vi också påverka resultatet.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Jag ger inga praktiska råd i min avhandling, jag har inte en erfarenhet eller bakgrund som legitimerar det. Jag har lyssnat på en stor mängd utvecklingssamtal, men inte genomfört ett enda i egenskap av lärare. Jag kan därmed inte ta mig rätten att ge praktiska råd. Mitt bidrag är istället att jag hoppas kunna lyfta fram saker som kan vara till hjälp för hur man kan utveckla och förbättra utvecklingssamtalet. Jag har visat att så här ser det ut – vad gör vi nu med den kunskapen? Jag har lyft fram genomgående mönster i utvecklingssamtalet och skapat en begreppsapparat för det som sker. Kan vi kommunicera de resultaten vidare till dem som faktiskt utför samtalen, tror jag att vi i många fall skulle kunna förändra dem till det bättre.

Hedda Lovén