Mattetexter kräver INTE en särskild läsförmåga

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Jag hade ett allmänt intresse för individens lärande, det vill säga själva förståelsen för hur man lär sig saker, som ledde mig in på läroböcker – mer specifikt på hur man löser olika matematiska uppgifter. Jag började fundera på de texter som skulle förklara eller beskriva något specifikt i matteböckerna, och blev då medveten om att det finns en uppfattning om att den här typen av texter är speciella och kräver en särskild typ av läsförmåga. Den här uppfattningen var generell: oavsett vilken typ av text det handlade om inom matematiken så betraktades texten som speciell. Och det var jag förstås tvungen att undersöka närmre – vad baserades den uppfattningen på?

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har utgått från uppfattningen om att mattetexter är speciella och därmed kräver en särskild typ av läsförmåga, och undersökt varför man tänker så, och på vilket sätt den här läsförmågan i så fall ska se ut. Jag har tittat på hur gymnasieelever och studenter på universitetet tar till sig matematiska texter: vad förstår de, och vad kan man lära sig av att läsa de här texterna på egen hand? Därefter har jag jämfört matematiska texter med historiska texter för att få fram eventuella skillnader, men jag har också jämfört matematiska texter med varandra, och då tittat på texter med och utan symboler.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

-De elever och studenter som deltog i mina studier har utvecklat en viss typ av läsförmåga, en strategi om du så vill, som gör att de läser matematiska texter på ett särskilt sätt: de letar efter symboler. Problemet är att den här strategin inte är särskilt gynnsam, eftersom de verkar undvika själva läsandet genom att bara titta efter symbolerna. De är ofta så fokuserade på att räkna, att läsandet faller i skymundan. Mina resultat visar att när de inte använder denna lässtrategi, det vill säga när jag gav dem matematiska texter utan symboler, så fick de en bättre förståelse för texten. De förstår helt enkelt en text utan symboler bättre. Nu är det svårt att ta bort symboler ur de matematiska texterna, eftersom symboler är ett starkt verktyg inom matematiken, men jag tror inte heller att det behövs: det skulle räcka med att utveckla den generella läsförmågan hos eleverna. Eleverna använder sig av den här speciella lässtrategin därför att missuppfattningen har slagit igenom även hos dem, de tror att de måste läsa matematiska texter på ett visst sätt. Det viktiga är då att bli medveten om hur man använder sig av texter inom matematiken: att det inte bara handlar om att rycka ur en viss information ur texten för att lösa en uppgift, utan att man måste förstå helheten, det vill säga texten i sig. Eftersom eleverna tror att de måste uppföra sig på ett visst sätt när de får en matematisk text, använder de inte vissa kunskaper och förmågor som de har, och det är förstås något som drabbar dem negativt.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Att det var en sådan tydlig skillnad mellan hur eleverna läste de två olika matematiska texterna, och att texten utan symboler lästes på ett mer vanligt sätt. Så fort jag använde symbolerna så ändrade eleverna strategi. Det här hoppet var väldigt tydligt, och gällde generellt för alla som deltog i studien – oavsett kön eller kunskapsnivå.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare. Jag har själv börjat tänka på ett annorlunda sätt vad gäller texter och läsning i min egen undervisning. Jag tror också att resultaten kan vara till nytta för läroboksförfattare, jag har i och för sig tittat på läsningen, inte själva texterna i sig, men det kan finnas mycket för dem att hämta i avhandlingen ändå.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Förhoppningsvis kan man bli medveten om hur man pratar och förhåller sig till texter inom matematikundervisningen. Det viktiga är ju att se att även om man inte undervisar om läsning av matematiska texter, så har eleverna utvecklat en lässtrategi i alla fall – som inte är särskilt lyckad. Det visar att eleverna behöver se likheten mellan att läsa mattexter och andra texter. Det handlar om att utveckla den generella läsningen – punkt. Om eleverna går omkring och tror att de måste läsa på ett visst sätt bara för att det rör sig om matematiska texter, då måste vi reda ut den förvirringen åt dem.

Hedda Lovén