Nördar och stofiler levandegör skolledningens samtal

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som både lärare och skolledare i tio år och blev där intresserad av vad som händer inom en skolledargrupp. Inte minst det identitetsarbete som sker när man byter arbetsuppgifter, alltså går från lärare till skolledare.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur skolledningens arbete formas genom samtal. Hur skolledare positionerar sig och kategoriserar sina egna och andras roller och funktioner i skolan. Samtalet är en viktig del av hur ledningsarbetet i skolan byggs upp och genomförs

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Att skolledning inte är något ensamarbete utan till stor del skapas genom tal och samtal. Skolledning är inte bara ett av rektor heroiskt utfört ensamarbete.
– Att begrepp och kategorier är viktiga redskap i mötessamtalen för att beskriva exempelvis personer och grupper. Det kan handla om allt från ”matte-no-nördar” till ”gammalt lektorstänk”, ”stofiler” och ”flummare”. Dessa benämningar både levandegör och formar samtalen kring skolledningsfrågor, samt skapar förståelse kring de frågeställningar som samtalen kretsar kring.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Främst alla dessa begrepp, det var så tydligt hur de användes för att forma samtalen, skapa igenkänning och förståelse för det man gjorde, men också hur det går till när vi beskriver kategorier. Exempelvis att återanvända tidigare uttalanden, sina egna eller andras uttalanden, för att visa hur en kategori är.

Vem har nytta av dina resultat?

– Skolledare själva, jag har både föreläst och spelat upp en del av mitt material för yrkesgruppen och sett att det väckt intresse. Det handlar inte bara om igenkänning utan lika mycket om att medvetandegöra och visa vilken betydelse deras språk och sätt att samtala har. Mitt arbete kan också bidra till vidare forskning om hur vi genom samtal gör för att skapa välden omkring oss.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Jag hoppas att mina resultat kan ge förståelse för hur vi använder språket i vardagsarbetet, samt att begrepp och kategorier också skapar något när de används. En förståelse som skulle kunna leda till en ökad varsamhet i hur vi beskriver vår omvärld.
– Min förhoppning är också att forskningen kan ge ökad förståelse för skolledararbete hos alla som har intresse av skola. Att samtal om skolledarskap och dess villkor initieras, bland annat med utgångspunkt i de mötessamtal som jag presenterat i min forskning.

Susanne Sawander