Utomhusundervisning ett krav om naturen är målet

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Intresset för biologi har funnits med mig ända sedan jag var barn: jag gick tidigt med i fältbiologerna som stolt fjärilssamlare och fågelskådare. Dessutom kände mina föräldrar en professor som var med i Lunds entomologiska förening, vilket ledde till att jag som tolvåring blev deras yngste medlem någonsin. Jag sänkte medelåldern (som låg runt 60+) rejält! Jag minns att samme professor gav mig en ekstock i födelsedagspresent, och sa ”I den här kan det finnas ekoxar som kommer att kläckas så småningom – så du får hålla ögonen öppna”. Jag gick och väntade på att de där ekoxarna skulle kläckas hur länge som helst, tyvärr gjorde de aldrig det, men jag minns hur spännande det var. Och så småningom började jag läsa biologi på universitetet, utbildade mig till gymnasielärare i biologi och naturkunskap, och senare startade jag och min fru Naturskolan i Kristianstad – och på den vägen är det.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om hur elever i olika åldrar kan utveckla en förmåga att läsa naturen. Jag har studerat hur en 3-5:a, en högstadieklass och en grupp lärarstudenter har utvecklats i samband med att de fick ta del av en undervisningssekvens som syftade till att de skulle lära sig läsa naturen. Att läsa naturen innebär att eleverna ska kunna tolka och förklara det de ser i ett ekosystem. För att kunna läsa naturen finns det fyra delar som eleverna bör kunna knyta ihop: de ska kunna beskriva och namnge olika organismer i ekosystemet (vad är det för växter och djur som de ser?), de ska kunna länka organismerna till olika processer i ekosystemet, de ska kunna se att detta bildar ett slags system som hänger samman, och de ska kunna se hur människans påverkar det här systemet – för det finns i stort sett inget ekosystem i Sverige som inte är påverkad av mänsklig aktivitet.
– Det går inte att komma ifrån att artkunskap är en viktig del av att kunna läsa naturen – som Linné sa, har vi inte namn på tingen så blir kunskapen värdelös. Man måste ha ett slags språk, en gemensam överenskommelse om vad man pratar om! Det är svårt att börja nysta i det här med att läsa naturen om man saknar den ingången som artkunskapen trots allt ändå är – utan den kan eleverna inte beskriva naturen eller förklara hur den fungerar på ett djupare plan: det hela blir ganska torftigt. Men självklart räcker det inte med att bara kunna rabbla namn, eleverna måste även ha någon slags ekologisk kunskap som de kan länka till namnen, till exempel en organisms krav på dess livsmiljö. Nyckeln till att kunna börja läsa naturen är därför att kunna åtminstone några viktiga organismer och deras ekologi.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– En viktig slutsats är vikten av att bedriva ekologiundervisningen utomhus. Undervisning inom ekologi blir lätt alltför teoretiskt eftersom man fokuserar för mycket på processer och formler, på bekostnad av kontakten med den riktiga naturen. Det är jätteviktigt att de får komma ut och uppleva ett ekosystem på riktigt.
– Ett annat viktigt resultat är att det är väldigt effektivt att börja undervisningen med en enda nyckelorganism, istället för att titta på allt samtidigt, för då tappar man lätt elevernas intresse. I avhandlingen finns ett exempel där eleverna får börja med en liten räka, en sötvattensmärla, och därifrån nystar de vidare i hur den hänger ihop med resten av ekosystemet.
– Men till syvende och sist så tror jag att mycket hänger på att läraren är motiverande och inspirerande. Dessutom kan jag tänka mig att det behövs fortbildning: man kan inte kräva att lärare ska ta med sig undervisningen ut i naturen om de inte har fått träna lite på det först.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Att både högstadieeleverna och lärarstudenterna hade så svårt att se människans inverkan på ett ekosystem. De hade någon idé om att natur är natur och sköter sig självt, när jag frågade dem hur ett ekosystem skulle se ut om 60 så hade de väldigt svårt att se att naturen förändrades, både av egen kraft och på grund av människan.
– Det var också förbluffande att höra vilken skillnad det var i lärarstudenternas tal om naturen före och efter kursen: jag intervjuade dem innan de började kursen och ställde samma frågor 10 veckor senare – skillnaden var enorm! Dessutom lät jag studenterna lyssna på den första intervjun, och de var alldeles besvikna över hur lite de kunde innan kursen. Många uttryckte att de saknade ett språk – de hade kunskap som de inte kunde uttrycka förrän de hade lärt sig att tala ”ekologiska”.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare – så jag hoppas verkligen att mina resultat kommer att nå dem. En annan viktig grupp är lärarutbildarna, som med mina resultat i ryggen kan känna sig styrkta när det gäller att arbeta utomhus med biologi.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Det hade varit roligt om förmågan att läsa naturen skrevs in som ett mål i kursplanen för biologi, att man var tydlig med hur viktigt det är att kunna tillämpa sin ekologiska förståelse ute i naturen. När jag läser kursplanen idag så ser jag ju att man egentligen inte behöver gå ut för att uppfylla de här målen. Skulle vi få in en sådan skrivning så tror jag att vi får igång både fortbildning, resurser och en efterfrågan kring det här.

Hedda Lovén