Från grupparbete till samarbete

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare själv och tycker att grupparbete är en intressant, men svår, arbetsmetod. Det är en anledning, en annan är att jag skulle göra en klassrumsstudie om interaktion i klassrummet och hamnade på ett fält där man jobbade mycket med grupparbete.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om elever med olika ambitioner som möts i ett gemensamt arbete för att lösa en uppgift. Jag har valt att titta på och lyfta fram uppgiftens påverkan på grupparbetet, och vad elever egentligen upplever. De har olika upplevelser och beroende på det skiljer sig deras handlingar åt i grupparbetet.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Jag har kommit fram till att det finns några aspekter som är väldigt viktiga för att få till ett fungerande samarbete. Vilka som ingår i grupparbetet är en aspekt som man som lärare kan påverka genom att fundera på hur man sätter samman grupper. Det är inte självklart att det är bäst att man som lärare styr gruppsammansättningen i stället för eleverna – det beror på vilka intentioner man har. Uppgiftens påverkan på grupparbetet är en annan aspekt som får betydelse och även där finns det en stor påverkanspotential för lärare. Det är viktigt att titta på vad som sker i grupprocesser och föra en dialog med eleverna om vad som händer när de grupparbetar. Tidigare forskning visar att grupparbete har minskat som arbetsmetod i skolan, och en trolig anledning är att lärarna inte har tillräckligt med kunskaper om grupprocesser. I läroplanen trycker man inte på grupparbete som arbetsform, där står istället det individuella arbetet, och individen, i centrum. Ett viktigt resultat i mitt arbete är att jag kunnat se att eleverna delar upp arbetet mellan sig så fort de får möjlighet som en följd av att de har olika ambition. Som lärare måste man därför bygga in samarbetet i själva uppgiften och undervisa i hur man samarbetar. Sammanfattningsvis kan jag säga att det är 3 aspekter som är viktiga: gruppens sammansättning, uppgiften och att undervisa om samarbetsprocesser.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Jag såg väldigt lite om hur elever gör när de arbetar tillsammans i ett ämne. Fokus i grupparbete ligger oftast på att utveckla sociala förmågor och det sker inte någon gemensam ämneskunskapsutveckling – det förvånade mig att det inte var mer. Annan forskning har visat att det kan vara väldigt kunskapsutvecklande att möta andra personers perspektiv, och grupparbete skulle kunna vara en ypperlig metod för att lära inte bara sociala förmågor utan även ämneskunskaper, tillsammans. Som lärare måste man fundera på vad det är man vill att eleverna ska lära sig, målsättningen för grupparbete som arbetsform måste vara genomtänkt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare har nytta av mina resultat, men även personer inom andra yrkesområden. Jag tror att det är intressant för alla som kommer i kontakt med grupparbete som arbetsform att ta del av de här processerna som sker när man som grupp möts i en uppgift.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Jag tror att mina resultat kan påverka genom att man kan få syn på vissa aspekter som påverkar både vad som kommer ut ur ett grupparbete och individens och gruppens prestation, men även hur man skapar en gruppuppgift och hur man som lärare egentligen ska undervisa när det gäller grupprocesser.

Åsa Larsson