Lite språkträning för immigranter som ska lära svenska

Hur kommer det sig att många immigranter talar så dålig svenska? Hur ser undervisningen och invandrarnas situation ut? Det har Mozhgan Zachrison undersökt i sin avhandling. Och resultatet förvånade henne: Det handlar snarare om att undervisa i svensk kultur än att träna kommunikativ kompetens.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag kom till Sverige från Iran kunde jag inte uttrycka mig, i mitt hemland skrev jag litterärt och var van att uttrycka mig, och det var som om hela min person försvann. Jag sågs bara som en mörk kvinna och det blev så tydligt hur språket påverkar vår sociala identitet. När jag sedan erövrade språket och började forska ville jag titta på hur själva svenskundervisningen såg ut, och vad det är som gör att många immigranter inte kan språket.

Vad handlar avhandlingen om?

– Hur svenskundervisning i grundläggande vuxenutbildning för nyanlända immigranter ser ut och vilka sociokulturella faktorer i klassrummet som påverkar undervisningen. Vilka ämnen väljer man att ta upp när man jobbar med språkinlärning? Jag har observerat undervisningen och även intervjuat elever. Jag har också undersökt elevernas hemmiljö och hur den påverkar språkinlärningen.

Vad var de viktigaste resultaten?

– Klassundervisningen handlar inte om att träna kommunikativ kompetens, utan är främst ett kulturlärande. Eleverna ges inte plats att träna på att prata. Det fanns ingen genomtänkt pedagogisk idé. När det gäller inlärning är det viktigt att språkläraren kan väcka intresse och knyta an till elevernas egen vardag, som exempelvis att sitta på arbetsförmedlingen eller delta i ett utvecklingssamtal på barnens skola. Det finns många praktiska situationer som kunde användas för språkträning, exempelvis genom rollspel.

– Genomgående användes exempel som var alienerande, de skulle skriva om svenskt påskfirande och läsa romanen ”Grabben i graven bredvid”, en roman som innehåller komplicerade formuleringar och sociala koder som kan vara svåra att förstå om man kommer från en annan kultur.

– Det jag såg när det gäller elevernas hemsituation är att de lever i isolerade öar‚ de handlar mat i egna butiker, umgås med andra landsmän och tittar mycket på parabol-tv. De är inte motiverade att aktivt träna det nya språket. Så det blir två sidor av samma mynt, en språkundervisning som är alienerande och isolerade samhällen som i sig också blir alienerade från det övriga samhället.

Vad överraskade dig?

– Att man inte brydde sig om vilka människor man hade i klassrummet, att man inte utgick från deras situation och behov eller försökte se deras kompetens. Man gör immigranterna till ”den andra”. Signalen blir att de inte duger utan måste skapas om. Men dessa människor har ju en social disposition, de är vuxna. Vi behöver ta in eleverna och deras sociala verklighet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som på något sätt jobbar med immigranter. Det viktiga är att vi påminner oss om att varje immigrant är en människa med stor egen erfarenhet, inte ett tomt papper som ska fyllas med ny information. Då har vi missat själva mötet.

Hanna Nolin